måndag 22 maj 2017

Måndag 22 maj 2017.avslutades med våffelfest..

Om dagen närmar sig sitt slut och man blir hämtad till våffelfest hos dotter och måg, vad gör man då?  Jo då tänker man till. Ingen träning på mången god dag. Känns i kroppen. Följer med till festen . Våfflor, jordgubbar och  grädde smakade så gott! Jag hade från början räknat ut att jag skulle ta en välbehövlig promenad hem. Vad hände? Jo precis som jag skulle börja min promenad hemåt hände sig att det började regna.  Rullatorn och jag fick ytterligare en biltur! Fast meningen var en promenad.

Vid hemkomst blev det en cykeltur på motionscykeln. Att jag inte tränat beror inte på lättja utan på den förkylning som började för fem veckor sedan och ännu inte  helt lämnat mej även om den är på återgång. Då säger de lärde att man inte ska träna förrän man är helt frisk. Det  ser jag fram emot!

I dag har jag pratat med min syster IngaMaj, Väntar på att jag ska komma iväg för ännu ett besök hos henne. Syskonkärlek håller även om åren går.

Det är så märkligt att den här förkylningen gör mig så trött. Jag sover på natten och jag sover på dagen. I fåtöljen.
I dag ringde det på dörren så jag vaknade till liv.
Där stod Kerstin och Awad och på gatan stod en bil med släpkärra.
Min gamla Hammock , som var den sista presenten jag fick av Georg skulle hämtas.
Den fick jag i "förskott", som MorsDagspresent en vecka före den stora dagen.
När Mors Dag kom var Georg död. Den fick förstås en speciell plats i våra hjärtan.
Efter 27 år  flyttar den nu och jag hoppas att de får mycket glädje av den!

Jag börjar bli gammal och trött och måste se till så jag lastar av en del grejer så det blir lite enklare att bryta upp härifrån för det måste ske förr eller senare.
En av orsakerna till att jag alltmer börjat tänka på att flytta är att jag inte längre finner glädje i att jobba i trädgården.
Tänker på vad mamma, när hon blev gammal , sa om matlagning:"Det har gått ifrån mig". Jag känner det som om trädgården har gått ifrån mig. Passar att yngre krafter tar vid.
Det finns ju något som heter "Pensionärskuvös", där man kan sitta tillsammans med någon vacker blomma och ev. några tomatplantor. Inte illa!

Häromdagen fick jag ett vänligt SMS, som uppmanade mig att tänka på att jag inte är 15 år, utan 90!
Joo, jag känner och vet!

Nu vill jag i alla fall önska er alla GOD NATT.  "Blott en dag, ett ögonblick i sänder! Vilken tröst vad än som kommer på."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar