Påskdagens glada budskap kommer aldrig att tystna. Ständigt växer skaran av de som vänder åter till sin skapare och vill in i Guds familj. Det är inte detsamma som att man blir medlem i någon förening. Tror du det så har du missat hela poängen.
Nej, det är när vi upptäcker att vi missat att leva i samklang med Gud och vi tar ett beslut att ta emot den frälsning vi erbjuds genom Jesus, hans död och uppståndelse. Då händer något. Vi återfår gemenskapen med vår far och ett nytt liv startar. Vi kommer att älska Jesus och tacka för att han offrade sig genom korsdöden, uppväcktes på tredje dagen, som det var förutsagt. Bibeln säger att han nu sitter på faderns högra sida och manar GOTT för oss människor.
Låter det konstigt? Jag kan inte förklara bättre men jag VET att det är så för det jag varit med om i hans sällskap kan ingen någonsin ta ifrån mig. Jag VET att Jesus lever och att Guds rike växer på denna jord, som är i den ondes våld. Tills vidare!!
Viktigt att vi är med på Guds sida. MOT det onda! FÖR det goda! ALLTID!
Nu har jag haft ett långt samtal med Annika Fisk! Flera år sedan hon flyttade från Örebro men jag är så glad att vi kan ha kontakt i alla fall. Att höra hennes berättelser om Guds ledning i än det ena, än det andra är så fascinerande och Gud blir bara större och större ju mer jag hör om hans dråpliga gärningar. Bibeln blir alltmer viktig att läsa och Gud finns alltid nära oss!
Nu fick jag ett SMS att jag är inbjuden till frukost i morgon bittida. Blir hämtad.
Senare hämtas jag till lunch av ett barnbarn. Så tacksam jag är!
Nu till det långväga besöket. Fick i morse telefon från en kille, som gick i den klass där jag var klassmormor i tre år, på Mikaelsskolan. Han undrade om han och flickvännen fick komma på fikabesök på eftermiddagen. Snabbt fattade jag ett beslut att avstå ett möte jag tänkt gå till.
Människan först gäller!
Jag tog tre koppar ur skåpet. I samma stund slog det mig att jag borde ta fram fyra koppar. Förmodligen hade han sin mamma på besök och de skulle överraska mej.
Jag dukade med fyra koppar. Det ringde på dörren och där står de alla tre. Så roligt för oss att ses igen. Modern reste, sedan sonen blivit vuxen, tillbaka till Bosnien och har numera hand om sina åldrande föräldrar i sitt gamla hemland.
Intressant var det att få lite information från någon som nu bor i landet. Vilken skillnad i trygghet.
Blir så tacksam varje gång jag ställs inför levnadsförhållanden i andra länder och jämför med hur vi har det i vårt land. Det känns då inte tungt att ibland få bära lite av invandrarnas bördor.
Vi har så mycket att tacka Gud för och vi borde med glädje ge till den som behöver vårt stöd.
Nu har klockan dragit iväg och jag gör bäst i att gå till sängen för att sova. Så tacksam för en intressant dag! Ser fram emot en ny dag i morgon. Sov Gott mina vänner! Gud är god!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar