fredag 3 mars 2017

Torsdag, fredag 2,3, mars 2017. Vad tiden går! På väg mot hundra år!


Så är jag här. Nittio år fyllda! Fattar det bara när jag plötsligt glömmer bort något i historien jag håller på att berätta för någon tålmodig lyssnare. Ett namn, en händelse kan plötsligt försvinna. Är dock tacksam för det jag minns och jag har ju varit med om så mycket så det gör inget om jag tappar lite under vägen.

Vad jag gjorde i går, torsdag har jag glömt. Bara minns att jag tänkte träna, men inte gjorde det. Jo men vänta! Jag bakade två sorters bullar och en tårtbotten som jag skulle göra tårta av till i dag Om det skulle komma någon gratulant i dag, fredag! Ulla kom och sov över för att vara mej till hjälp.
En vacker blombukett hade hon med till mej. Dessutom en tårta så jag inte skulle behöva greja med den detaljen till i dag.

Vi drack i all enkelhet, som sig bör, födelsedagskaffet vid köksbordet innan grannen Karin kom med en fantastiskt vacker orchide'. Sedan kom Sven och Maria samt Kerstin. Mera blommor!
Helt ovetandes dök Elsemarie upp. Alla ställer ju upp med att ordna fest i morgon så jag blev glatt överraskad av att de kom i dag.
 Kaffefesten fortsatte tillsammans med vännerna Annelie och Markus, som hade både tårta och blommor med sej.  Under tiden de var här dök min lillasyster Stina upp med en del godsaker från Småland. Hon fortsatte till vår syster som bor i stan. Stina är nu den enda av oss syskon som fortfarande rattar en bil.

När de tre avlägsnat sej kom ytterligare tre vänner. Två killar och en tjej. Alla så trevliga. En av killarna en ny bekantskap men hoppas att vi alla tre kan ses snart igen. En av killarna bodde här en kort tid för länge sedan. Jag trivs med ungdomar och blir så glad över att umgås med sådana!
Ytterligare blommor kom med bud.

Nu sitter jag här överväldigad av all välvilja som strömmat emot mig denna födelsedag. I morgon är det "Öppet Hus", så då blir det fest i Lundhagskyrkan. Jag blir rörd till tårar när jag hör mina barn säga att "det är så roligt" att fixa festen. Jag är så privilegierad och så tacksam till Gud för allt!

Nu är dagen slut och i morgon hämtas jag av Kerstin, som ju var på väg bort men fick fel på bilen och vände åter till Örebro. Visst unnade jag henne och mannen en härlig solsemester men naturligtvis är jag glad över att  ha hela familjen med på festen.  Så många jag får träffa i morgon. Sådana jag inte träffat på flera år. Jag kan bara vara glad och tacksam!

 Nu är jag ganska trött och ska gå till vila så jag klarar av morgondagen. Gruvar mig lite för mitt handikapp. Att jag har svårt att komma ihåg människors utseenden. Jag får ofta hitta på små knep för att hantera den detaljen.
Av de tre ungdomarna som var här i eftermiddag var det en som studerar juridik och praktiserar på tingsrätten så jag berättade om min mormor så han fick lite "Historia" att lägga till i sitt vetande.

Nu sätter jag punkt och går till nattens vila. Sov gott alla bloggläsare om ni inte har somnat redan.
I nästa inlägg ska jag berätta om morgondagen.
"Bred dina vida vingar, o Jesus över mig !" "Tag i din vård och hägnad, oss alla, stora, små, och låt i frid oss åter till nattens vila gå." Med denna härliga psalm avslutar jag kvällens blogg!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar