Den här gången var det Ullas Lennart, som på eftermiddagen skulle gå med barnbarnet till pianolektion. Det gäller att börja i tid om man har en pappa som är musiklärare!
Nu fick jag lite av farfars tid innan det var dags för spelning.
Jag hade en önskelista och den började med den tidigare omnämnda tvättmaskinen, som nu tackade för sej, efter alla år av troget arbete. Begagnad kom den in i vår familj för sådär 30 år sedan. Tillräckligt stor för att t.o.m. tvätta mattor i. Den var nyreparerad när vi köpte den och jag har inget minne av att vi någonsin har behövt reparera den igen trots flitig användning.
Jag misstänker att det har något med kvalite' att göra.
I garaget har ett par år stått en nästan ny maskin. som jag fick överta efter Lennarts mamma när hon dog. I dag flyttade den in i tvättstugan. Mycket mindre men med flera finesser. Förstås!
Det känns vemodigt att skiljas från min gamla trofasta vän, men tänk att det fanns en ny runt hörnet!
Ja så var det andra små grejor jag fick hjälp med efter lunch och fika. Lampa i spisfläkten mm.mm.
Innan Lennart drog så hann vi plocka ner ljusstakar i kartonger och, som vanligt, fick han lyssna till historier från Georgs och mina år i Stockholm. Den trasiga kartongen från år 1949 då vi för första gången plockade ner julgransgrejorna i den. Glittret som Elsemarie köpte till granen sista julen Georg levde och som lindas runt samma pappskiva år efter år.
Jag blinkade bort en tår som absolut ville komma, trots alla år som gått. Året efter den julen flyttade Elsemarie, nygift till Katrineholm. Så tacksam att det inte är så långt dit och att jag hade de andra på nära håll under de svåra år av saknad efter Georg som följde.
"Nu är glada julen slut, slut, slut. Julegranen bäres ut, ut, ut." För mitt inre öga kan jag höra och se mamma när hon varje år sjöng den strofen när den lilla kartongen med papperskaramellerna gömdes i en garderob. Det var lite skillnad, då och nu. Adventsljusstakar fanns ej. Ingen elektrisk belysning heller. Vi hade lulgransljus som vi satte i hållare på granen och så tändes den en kort stund.
Men det var jul! Och det var glädje och högtid!
Lennart, som är utbildad teolog och jag, kom i dag att prata om hur det ska bli när Jesus kommer tillbaka.
När jag var ung talades det ofta i våra församlingar om den dagen. Nu är det mera i mindre sammanhang man talar om den dagen. För den som tror på Gud är det en verklighet och något vi ser fram emot med förväntan.
Min andre matgäst, som blev kvar, när Lennart inte längre skulle jobba i Örebro, säger ibland. "Vi skulle ha haft kvar Lennart, som man kunde prata med och som visste lite mer än vi."
I dag var vi överens om att Bibeln inte låter oss veta allt om framtiden men det stora är att vad som än händer är vi trygga när vi litar på Gud. Jesus sa:"Gå ut och gör alla folk till lärjungar! Han lovade att "vara med oss intill livets slut" Om vi vill. I Guds rike gäller alltid den fria viljan.
Nu ska jag i alla fall gå till sängen. Visserligen sov jag en god stund i fåtöljen i dag, men jag vaknade alldeles för tidigt i morse.
Något att vara glad över är att vi är älskade av Gud, precis sådana vi är och att han längtar efter att få vara vår samtalspartner. Om du som läser det här inte har provat så gör det! I Guds stora famn finns en plats också för dej. Han väntar och väntar att få ge oss ett innehållsrikt liv!
Han vet allt om oss, så vi kan inte göra något mer än att låta oss omslutas av hans villkorslösa kärlek och ta emot den frid och glädje, som han vill ge oss.
Nu säger jag GODNATT och SOV GOTT! I morgon ska jag baka kakor, som senare ska hämtas till den frys där kakorna ska förvaras ett par veckor. Så tacksam för att jag har de som tycker att det är roligt att ställa upp och "ge hjälpen DÄR den behövs, NÄR den behövs."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar