fredag 3 februari 2017

Fredag 3 februari 2017. Inget Musikcafe' för mej i kväll.

En mycket kort stund såg det ut som om solen skulle visa sig i dag. Men det här var allt .

Vaknade halv 6. Strax därefter messagepling i min iPhone. Vågade inte somna om för det är bra att gå upp i tid. " Morgonstund har guld i mund", lärde oss vår arbetssamma moder. Kan inte säga att hon lyckades så bra med detta.
 Hade större framgång med att lära oss att läsa innan vi började skolan så varken hon eller hennes telningar behövde skämmas för en sån sak, som att inte kunna läsa "rent" när man började i ettan!

Hon hade själv varit så duktig så hon fått hjälpa sina klasskamrater, och hennes telningar skulle inte vara sämre!!

Nu till dagen. När jag går upp så tidigt somnar jag gärna, i samband med kaffet, bullen, Bibeln och andaktsboken "Daglig Kraft", i fåtöljen. Sov när det ringde på dörren.
Visst, jag hade glömt att jag önskat att min vän Stissse skulle titta in och se om det var en propp som gått sönder eftersom tvättmaskinens ratt inte gick att dra ut, som annars.

Min syn har försämrats med tiden så jag såg inte att det skimrade lite rött i en fyrkant.Det betydde att det inte rörde sig om någon propp som gått sönder. Elen gick fram. Han såg och vi var  båda överens om att den maskinen verkligen gjort sitt. Nu är det dags att skrota den, tyvärr. Den är stor och bra att tvätta t.o m. mattor i.
Ja här hade hänt något så en bit text försvunnit. Nu är det lördag morgon och jag fyller i lite nytt.
Det som försvann rörde sig om att mina hörapparater är borta. En har varit borta flera dagar. Den andra försvann under torsdagen. Jag har övat mig på att leta så jag borde lyckas men det var bara att konstatera att jag måste ringa återbud till Färdtjänst angående min resa till Musikcafe' i Lundhagskyrkan där Kristin skulle spela och sjunga. Jag tar ur hörapparaten när jag pratar i telefon. Lägger den (ibland ) i den lilla porslinskoppen där den har sin plats, men nu finns den inte där Fickor har genomletats. Utan resultat. Minnet är lite kort ibland. Också!

Att gå till musikcafe', utan någon hörapparat alls, kändes inte bra. Utöver musiken ska jag prata med folk vid fikabordet och många röster är i sving samtidigt. Då kan det bli som i sagan i Folkskolans Läsebok, "Goddag Yxskaft."  Bäst att mota Olle i grind. Jag ringde till Färdtjänst och avbokade. Ringde Sven och Maria att jag föredrog att stanna hemma. SMSade senare med Kristin, som tröstade mig med att det skulle bli fler tillfällen. Jag ser framåt!

Från Kerstin har jag inget hört i dag. Kanske de redan lämnat Tyskland och nått solen i sydligare länder. Jag tog foto på en antydan till sol genom mitt fönster i morse. Mer än så blev det inte.

På tal om foton så råkade jag i dag, i källarvalven, på en kartong med gamla sådana. Måste lära mig att skicka på instagram. Ibland får jag en fråga av någon som vill "följa mig". Jag svarar inte eftersom jag inte skickar på Instagram för att jag inte vet hur man gör.
Naturligtvis är det inte så svårt som jag tror och många är de, som gärna hjälper mig, om jag så önskar. Om jag bara kommer ihåg att fråga när de är här, de som kan. Jag kan inte beställa foton hos Fudji heller. Väntar på att någon ska visa mig hur man gör.

Ja så blev jag sittande med min blogg igen. I Rumänien pågår demonstrationer. Kritiken mot USAs nye president böljar fram och tillbaka, Moderaterna här tänker prata om vissa frågor med Sverigedemokraterna, som ingen verkar lita på fullt ut. Vi är ganska många som minns ett parti i Tyskland på 30-talet och vilka följder det fick när de tagit makten. SÅ mycket lidande och död!

 Fast vi i vårt land inte invaderades av trupper, (tack Gud för beskydd), så är det år vi aldrig glömmer. År av fasa och rädsla för att det nästa gång kunde vara vår tur.
Är så tacksam för att vi var villiga att hjälpa med det vi kunde och att vi gjorde stor skillnad för ett antal medmänniskor i alla fall. Vilken svår tid!

Kvällen har nått sitt slut. Nu blir det skönt att sova. Skulle gärna vilja gå till Frälsningsarme'n i morgon förmiddag då Daniel Wiklund är där och talar om Uppenbarelseboken, en bok i Bibeln, som jag har vissa problem med. Skönt att inte behöva förstå allt!

Får se! Nu säger jag i alla fall GOD NATT till er, mina vänner. Vi ser framåt !!
"Var dag är en sällsam gåva, en skimrande möjlighet!"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar