lördag 18 februari 2017

Lördag 18 februari 2017. Så bra att jag hittade bullar i frysen. Och att jag kom ihåg att ringa min klasskamrat.

 Jo det är lördag kväll och jag tar det från början. Hämtades till frukost så god. Fick skjuts hem av barnbarnet.
Han frågade en fråga som jag undvek att besvara. "Vad gör du om dagarna, mormor?"
Jag gjorde inte ens ett försök att besvara frågan utan lämnade den åt hans fantasi att utröna!!
Sanningen är den att jag kommer inte igång förrän, för att ännu en gång bruka min mors uttryck;"Halvgångs medda."

Det där med rutiner och disciplin, som var nödvändiga tidigare i livet, de är inte så angelägna längre men jag VILL!! Må de komma åter!
Ganska roligt förresten, en sak som nyss hände.
Jag har en vän på FB. Vi har aldrig träffats  men vi har blivit bönevänner genom FB. Vi ber alltså för varandra för vi tror båda att bönens makt är stor.
Förvånad blev jag då jag nyss fick svar på min fråga om det är något hon själv behöver hjälp med att be för och hon svarar "rutiner och disciplin". Det kan man nästan le åt, som en välkänd predikant roade sig med att säga när åhörarna fick höra om allt Gud gör i människors liv och vi knappast drog på munnen. Försoffade kristna vi är! DÅ log vi brett!

Nu kan alltså min vän och jag dubbla våra böner och hoppas och tro på bönesvar. Det där ordet disciplin skorrar i mina öron just nu. Men vänta bara! Vi har livet framför oss!

Ringde i kväll till min klasskamrat i folkskolan i Figeholm. Hon heter Mildred och är dotter till en av den lilla köpingens två skomakare. Bodde i villa med vatten och slask indraget. Nej inte toalett.
Det fanns ett dass på gården.
I dag fyller hon 90 år. Vi kom att prata om huruvida det finns fler än hon och jag, Britt, som bor i Stockholm samt Ulla-Stina, i Oskarshamn kvar av de som gick i samma klass i 7 år.

Hon har en liten familj och hade bjudit på mat. Min familj är dubbelt så stor och vänkretsen är därefter.  Faktiskt är den senare större än familjen och vi insåg att ett rejält tilltaget kafferep efter gammalt mönster var det vi kunde gå "iland" med. Därvid blev det. Öppet hus betyder ju också att det finns möjlighet att komma och gå utan att vara bunden av en bestämd tid. Lokalen är tillräckligt stor och de mina är taggade för att göra allt så bra som möjligt.

Se där, nu har tiden dragit iväg igen. Jag får fikabesök här på förmiddagen och till min glädje upp täckte jag i frysen ännu en påse bullar, som jag ej hunnit äta upp.
Allt ordnar sig till det bästa.

Nu tackar jag Gud för en bra dag då jag fått se hans hjälp i, till synes små saker, men som visat hans enorma kärlek och omsorg.
Återkommer till nunnans ord, som finns på min köksvägg:"Gud älskar att ge oss goda gåvor. MEN det är så få som tror det och därför är det så få som får uppleva det."
Vi kan aldrig bli för barnsliga när det gäller vår gemenskap med GUD.

Så säger jag åter GODNATT till er mina kära vänner. SOV GOTT!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar