Livet är inte alltid lätt och för oss alla gäller det att ta en dag i taget. Ibland "går vägen oss till mötes". Ibland inte. I dag har jag mött en invandrare, som tydligen hade en alltför positiv bild av vårt land före invandringen. Var besviken, ledsen, och rädd för att säga något överhuvudtaget.
Då inser jag att jag har bara EN väg att gå. Jag ber till Gud. Jag ber, till att börja med, om en glad överraskning i morgon. Att tala med en så ledsen och bekymrad människa för att få densamme att tänka i andra banor kan vara att påminna om att det alltid finns NÅGOT att vara glad och tacksam för.
Kanske mitt försök i den vägen ändå gav anledning till en smula eftertanke.
Jag är dock tacksam över att få ha kontakt med en Gud som ser allt, vet allt, som ser nutid och framtid, som älskar också en ensamkommande och kan "förvandla klagan till sång", som vi sjunger i en sång.Gud kan förvandla allt. Märkte en liten ljusning när jag nämnde att vi vet ej hur länge läget i hemlandet fortsätter som det är nu och att ett svenskt pass ju ändå finns inom räckhåll, även om det tar sin tid. Ni får gärna be tillsammans med mig att någon glad överraskning väntar under morgondagen. "Bed så ska ni få", sa Jesus. Det håller i alla tider.
För egen del får jag bevis på omsorg. "Nu har jag bakat 136 kakor" till ditt kalas, mamma!"skramlade ett SMS in på min iPhone. Sådärja! Det börjar bra!
För en stund sedan kom SMS från Annelie. "Jag har bakat bullar, är du hemma i morgon?"
Jag har sovit bort en god stund av dagen, om sanningen ska fram.
Dagen har varit grå, som de flesta dagar denna vinter. I dag har lite snö fallit. Skottar trottoaren i morgon.
Jag har en del pappersarbete att avsluta dagen med så jag får tomt på köksbordet innan jag ska sova. Pärmar i stället för att slänga. Är rädd för att, som ibland har hänt, jag slänger fel och då blir det att samla på hög, tills jag en dag fattar att det är skillnad på offerter, fakturor,deklarationspapper, försäkringspapper och papper från Pensionsmyndigheten,
Lättast att kasta är reklam och tidningar.
En stor kasse med det sistnämnda står och väntar på att någon ska erbjuda sig att ta den, eller tar jag barnvagnen till återvinningen. Tänk vilken nytta man kan ha av en barnvagn.
Nu ber vi för invandraren, som är ensam, ledsen och som säger:" Jag VILL vara ensam!!
En illa dold försvarsmekanism!
Ber för morgondagens överraskning. För Gud är allting möjligt!
SOV GOTT, mina vänner! Gud sviker aldrig!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar