Tisdag, Onsdag 5,6 augusti 2014. Sval och skön dag.

Georg på sin vandring genom bussen.

Gårdagen skulle det regna. Icke! Men i morse var det friskt och skönt ute efter nattens regn. Dock var det i minsta laget men jag är tacksam för det blöta som kom. Sexton grader. Så där! Fram med koftan, jag som är lite frusen.
I går uträttade jag ingenting men fick i går kväll besök av ett par vänner att fika med. Så roligt!

I dag tog jag itu med en låda från källarvalven igen. Där hittade jag många kort och brev från Georgs långa tid som guide, både i Europa och Mellanöstern. I ett av breven låg det här fotot. Själv fotograferade han inte så det är roligt med foton och brev som tacksamma resenärer har skickat. Jag håller på med att ta reda på lite gamla minnen och tänker fortsätta tills jag blir nöjd.

Dagen som gått har varit lugn och skön. Först i dag blev det av för mig att slänga stolsdynan och det vackra tyget, som utgjort humlornas bostad. Det var deras första hem innan de vartefter gav sig ut i
 trädgårdarna för att göra nytta.Så intressant det har varit att följa deras flit tills den sista humlan var klar och flög iväg. Sedan dess har ingen återvänt till barndomshemmet. "Och det tycker jag är sköönt", om jag nu får använda mig av ett uttryck ur filmen "Saltkråkan".
De klibbade ner i sin lägenhet med nektar och frömjöl en hel del. En upplevelse rikare är jag men jag saknar dem inte.

Tidigare berättade jag om branden i Sala. I dag har fyra flygplan från Italien och Frankrike anlänt och vardera tar 6000 liter vatten åt gången, i jämförelse med en helikopter, som tar 1000 liter. Ändå kan det ta lång tid att släcka elden eftersom det kan blossa upp lite här och var på nytt. Så stora värden som gått till spillo! En del av de evakuerade har kunnat återvända till sina hem. Dock icke alla. TV berättar om hur folk ställt upp med allt som brandmännen och andra i släckningsarbetet behöver. I dag var också Kungen på plats för att kolla läget, uttrycka sitt deltagande med de drabbade och uppmuntra de som jobbar.
   
Detta var en hemsk katastrof, som ingen kunnat förutse. Redan har debatten börjat i TV om vem som bär ansvaret för det och det och det, som inte gjordes snabbt nog och som kunnat medverka till att skadorna blivit mindre. Jag förstår ingenting av vad de lärde vet, men jag stänger av och går tacksam och trött
 till nattens vila.  Sov Gott kära bloggläsare!