Jodå, gårdagen, onsdagen blev en bra dag. När kusinerna Petter och Bernard av en händelse råkade sammanstråla till lunchen hos mormor/farmor blev det extra trivsamt.
Eftermiddagen använde jag till att kolla igenom ett par pärmar, slänga en del av innehållet och sätta papper på rätt plats i andra pärmar. Ska fortsätta med det jobbet en tid framöver.
Dagen i dag skulle användas hos dottern för en del planerat jobb. Dottern smsade från sin hårfrisörska att jag skulle hämtas för att ta en förmiddagsfika på "Hälls konditori" Snabbt var jag klar. Tog rullatorn och följde med. Elsemarie lät sin cykel stå kvar här på gatan.
Härlig ostmacka och fika föregicks av besök vid en boklåda utanför ett bokantikvariat bredvid konditoriet. Det tilltalade mig och jag befarar att det kommer att bli flera besök där. Lagom promenad från min bostad och ett lockande utbud. Det roligaste med besöket där var inte de böcker jag köpte för egen del. Medan jag stod där och tittade fick Elsemarie se något i skyltfönstret. Smet snabbt in i affären och kom ut med en stor fin bok. "Mamma, den här ska du få av mej!"
Bokens titel "Stockholm på 1940-talet. Beredskapsår och efterkrigstid i unika färgbilder."
Jag kom till Stockholm, som tonåring, i början av 40-talet och flyttade därifrån i början av 50-talet, då med make Georg och sonen Sven.
De där åren i Stockholm var så härliga och framstår som mina mest betydelsefulla och intressanta år.
Lasse kom och hämtade oss med bil. Sittande på deras härliga altan blev jag tillsagd att i väntan på lunch läsa i boken och ha det skönt. Jag gjorde som jag blivit tillsagd. Såg alla färgbilder, kände igen gator och affärer, numren på spårvagnarna och deras olika rutter. Fyran, ringledningen, som gick runt stan och inte hade någon början eller någon slutstation. Den linje som jag först gjorde bekantskap med och som blev den jag mest anlitade. Det kostade 20 öre för enkel resa. Behövde jag byta till annan linje för att nå mitt resmål så begärde man av konduktören "övergång" och det kostade då 30 öre. "Natt- taxa dubbelt" stod det på skyltar i vagnen. Det gjorde att vi ungdomar såg till att åka hem innan den senare började gälla.
Så många minnen som kommer upp när jag nu kan sitta på min balkong, bläddra och titta på alla bilder och läsa det som står under varje foto. Så glad jag blev för den presenten!
I övrigt blev det ej så mycket gjort denna dag, som fick ett sorgligt slut då en av våra "ensamkommande invandrare" plötsligt storgråtande stod i hallen.
Ett terrordåd har inträffat i hemlandet och en anhörig, ung människa, finns bland de skadade, vilket medfört amputation och förmodligen färd till annat land för snabbare hjälp. Många blev dödade.
En anhörig hade ringt och berättat. Oron utökas av att det, av olika anledningar, inte är möjligt för "den ensamkommande" att härifrån ta kontakt med sin familj.
Utvisningshot finns också med i bilden.Vi grät alla tillsammans med vår fina förtvivlade vän.
Vi bad till Gud om hjälp för den skadade anhöriga och om tröst för familjen långt borta samt, inte minst, för den som finns ensam här i vårt land med sin oro!
Jag vet att det finns många , som läser min blogg, som tror på att Gud hör bön och jag vädjar om förbön för denna situation. Bed att utvisningshotet för den "ensamkommande"ej ska verkställas då hot i hemlandet föreligger och rädslan är stor.
Bed för den skadade anhöriga och för hela familjen! Det är, i detta fall, ej ekonomin som sätter gränser för sjukvårdsbehandling osv.
Med vissheten om att det lönar sig att bedja till en stor Gud fortsätter vi "Mot det onda", "FÖR DET GODA !! Jag får nog också i kväll använda FB för mitt foto för jag vågar ej i denna sena timme göra försök med något jag ej till fullo behärskar.
Sov Gott mina vänner! Gud sviker aldrig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar