Nu ska jag säga på en gång att jag vet ej hur det här kommer att gå för datorn är knäpp och far hit och dit i kväll.
Dock kan jag inte underlåta att nämna om denna för mig så stora dag. Ännu en gång, bäst att jag säger, för jag anar att den här dagen har omnämnts i någon tidigare blogg.
Jo det är faktiskt i dag 69 år sedan vi gifte oss i Korskyrkan, Döbelnsgatan 48 i Stockholm med Linne' Eriksson, som vigselförrättare.
I dag kom Kerstin med en vacker röd ros och gratulerade på bröllopsdagen.
Så glad jag blev! Den här dagen är också Georgs födelsedag.
Det blev dock inte något besök vid graven i dag. Ska åka dit en annan dag.
Att min syn är sämre och att jag har ont i benen gör att jag är något begränsad i vad jag tar mig för numera.
Kerstin, fortfarande sjukskriven tog mig med till Marieberg, där vi köpte en ny dammsugare, lite mindre och lättare att hantera än den jag nu har.
Är man på Marieberg vid lunchtid missar man ogärna att äta på Ikeas matservering. Så god schnitzel i dag.
Hos Jenny och Jonas skulle det bli tårtkalas med anledning av att Anton och Thea hade sin första dag i Förskola och skola. Vi skulle vara med på kalaset. Ulla och Lennart var barnvakt åt tvillingarna, Edvin och Wilma, som satt i var sin hög stol på altan och åt små bitar av melon i var sin skål.
När de sitter så där vid bordet är de rätt lugna men annars små busfrön, så härliga och rörliga!!!
Kerstin skulle åka hem till sin man och jag stanna men plötsligt överväldigades jag av en stor trötthet och bad att få följa med i Kerstins bil. Hem kom jag och i fåtöljen hamnade jag. Sov i ett antal timmar. Dagen gick mot sitt slut när jag vaknade. Vi hade gått och gått mycket och jag börjar bli till åren kommen.
Georg skulle i dag ha fyllt 91 år. Är så tacksam för alla år vi fick tillsammans och för våra fyra fina barn och deras familjer. Jag tackar Gud för dem alla. De finns där för mej och ställer upp för mej.
Med fullbordandet av flytten går det ej så bra tycker jag men jag har ett mål att sträva emot.
Före jul ska allt vara i hamn! Absolut! Bara jag får ha hälsan och synen och benen blir bättre.
Just nu minns jag att en av mina släktingar sa om sin mamma, som väntade på att få bättre hälsa: "HUR kan man tro att man ska bli bättre när man är över 80 år?"
Man ska aldrig ge upp tycker vi, som fyllt både 80 och 90!
Nu ska jag avsluta dagen med att tacka Gud, som hjälper och hjälper och jag säger gång på gång efter att ha viskat en bön och fått hjälp:" Men Gud, så fantastisk du är!"
Om människor mer förstod att prova på att bedja och söka Gud så mycket spännande de skulle få vara med om! Inte så att alla bekymmer och svårigheter skulle vara borta. Det har inte Gud lovat. MEN han finns alltid med oss och hjälper oss i stort och smått! Och LEDER oss när vi ber om det!
I vårt barndomshem hade vi en broderad väggbonad med ett bibelord: "Nalkas Gud så ska han nalkas er!" Han finns där men han har stor respekt för vår fria vilja.
Sov Gott, mina vänner! Just nu ett pling i iPhone där en vän berättar om Guds ledning som de behövde och fick just nu! Jag blir så glad. Det funkar!! Gud är GOD! Och sviker aldrig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar