FB ställer hela tiden frågan: "Vad gör du just nu? Jag ger hela tiden samma svar:" Jag letar."
Det värsta är att ingen av oss blir nöjda. Never!
Datorn är f.ö. så knäpp och vi är ofta osams.
I dag hade jag bestämt mig för att ta itu med mina bloggar för att, om möjligt bringa reda i denna snårskog, där jag en gång faktiskt "hängde med " men som nu har liksom mycket annat "blivit mig övermäktigt", för att använda dotterns ord avseende mej.
Att få tag på barnbarn? Inte alltid så lätt. Dessutom vill jag hellre ha hjälp på plats än pr telefon.
Nu har jag skickat en hövlig förfrågan till gossen, som går på Chalmers och som kommer till Örebro om ett par dagar, om ett längre besök hos mormor.
Det är många problem som hopat sig vill jag säga.
Jo det finns väl andra än barnbarnen att be om hjälp men nu är det så att jag vågar inte visa öppet hur okunnig jag är. De mina känner till mina svagheter och ger hjälp utan att skrattande säga att så klart att jag som bloggar kan allt om datorer. De låter mig fråga, tar tid,om de har någon, låter mig på ett block skriva punkt för punkt hur jag ska göra och så kan jag läsa mig till lösningar när inga bb. finns vid min sida.
Eftersom denna dag är en dag utan större händelser så går jag till "Forntiden.
Fortsätter där jag senast slutade.
År 1996. Juni 9. Cyklade till kyrkan. Där döptes i dag tio ungdomar. Gud välsigne dem att alltid hålla fast vid Jesus.
Till mig kom, på eftermiddagen, den då 4-åriga Linn och överlämnade en akvarell, som hon målat.
Hon var allvarlig och sa:" Nu ska du inte va lessen, men det här e' morfars grav". (Motiv ett kors). Hela arket var målat i dämpade färger. Blått och lila och ett stort kors i avbrytande färg.
"Varje morron när du ser den här ska du inte va lessen. De' e' inget å göra åt!" Hennes röst hade varit dämpad och långsam ända till sista meningen, då hon fick en uppmuntrande ton och ljusare röst.
Lilla Linn! Jag förstod den dolda uppmaningen att inte gå och sörja för det som ändå inte kan göras ogjort!
Så hade en liten 4åring tröstat mormor, som har ett minne för livet.
Juni 10. Åkte till Skrankebol där jag plockade liljekonvaljer och ympade in Ingrid Marieäpple i det gamla äppelträdet. Det enda fruktträd som finns där. Ympningen lyckades men det tog några år innan det blev frukt på ympen,
Juni 11.Kom hem med Lennart på morgonen. Rensade två stora gäddor som Jonas fiskat upp under gårdagen. Delade med mig av konvaljerna till grannen. Gäddmiddagen räckte till många,
Elsemarie hälsar på en av sina elever med familj. Pappan dog i går.
Juni 14.Jag beställer tel.svarare för 10 kr pr månad, står det i boken.
Martin dök plötsligt upp. " Farmor har du nån mat? Jag är så hungrig. Visst! Köttbullar i frysen och makaroner finns i skafferiet. Alltid. Så roligt när de kommer, barnbarnen!
Jag är barnvakt åt Linn och Filip medan Lasse spelar på en begravning. Elsemarie åkte i morse till Skinnskatteberg med skolkören för ett par dagar..
Har någon sett Lennart stressad? Knappast! Men i boken står det att han kom till Holmgatan där jag var hos barnen så han åt lunch med oss. Han var stressad till max! Undrar vad som då hänt på jobbet!! Hahaha!
Jag gick hem till mej när Lasse kom hem. Jag fick besök av Kristin som skulle stanna över natten. Vi tittade på "Småstjärnorna" och åt godis.
Dagen därpå fyllde Lasse 32 år, något som jag glömde. Vad jag skämdes när jag kom på det.
Sådde grönsaker.
Kristin hämtades. Jag jobbade i trädgården och på kvällen i Citykyrkan som hade besök av M.Dupont. Märkliga saker hände och det blev ett långt möte. Amen!
Juni 17 Ulla och jag handlar blommor, som Ulla planterar i mina blomlådor.
På kvällen Anna, Ingrid och Folke här på bönemöte.
Juni 18.Inga från Finspång kom till lunch innan vi åkte till Gullan och Arne för fika.
Nästa dag till min pastorsfru Emmy från tiden i Stockholm. Hon är 94 år nu och känner att hon är "på hemväg".
Juni 26. I natt reste Elsemarie med kören "Svart på Vitt" till USA:
Dagen därpå jobbar Lasse i skolan och Linn är med pappa hela dagen. "Annars kanske han inte kommer tillbaka!"
Mammas amerikaresa har kanske satt sina spår. Lilla Filip hittar mammas kjol på torkvindan på gården. Får ner den, kramar och pussar den. Hans kärleksförklaring till mamma.
Lasse tar så bra hand om sina små och jag rycker in om det behövs.
Juni 28.Fredag. Flyttstädning hos Kerstin och Awad.Sedan hem och jobbade i trädgården till klockan 11. Efter det grillade jag kött som Petter och Jonas ska ha med sig i morgon. Petter sover över här.
Lördag: Till Kerstin och fortsatte städningen. Awad jobbade men Magnus och Kerstin bar möbler och flyttade. Hon köpte Kyl och Frys på annons. På kvällen var jag barnvakt hos Linn och Filip.
Juni 30. Söndag.Petter och Jonas här. Jag bakar bullar. Kristian har slagit ut en tand ytterligare och får jourhjälp i stan Lennart hämtar på hemvägen Jonas och Petter.
Jag bakar jordgubbstårta. Klockan 16.00 kommer grannarna och fikar.
Så var det slut på Juni månad. Jag skriver lite utförligt för det är så roligt för mig att läsa om hur mycket jag uträttade på den tiden. Att se att jag inte alltid varit så långsam och trött som i dag. Hahaha!!!
Nu har dagen tagit slut och skön är sängen som väntar." Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är." Gott att veta att Gud aldrig lämnar oss. Alltid finns han där när vi vänder oss till honom!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar