fredag 2 juni 2017

Fredag 2 juni 2017. Flytten fortskrider och här blir allt rörigare.

Ytterligare prylar försvann i dag från detta hus. Det är nu kört vad gäller kafferep och bjudningar.
Så jag tycker inte jag behöver varken städa eller baka fast jag har fyra veckor kvar tills jag får nycklarna till min tvåa, som väntar på mig.
Två kallelser från Fastighetsmäklaren i dag. Den ena gäller när jag säljer, den andra när jag köper. Samma tid för båda.
Nu skriver jag min blogg medan jag lyssnar till fredagens förbönskväll, som varvas med sånger och böneämnen. De där stunderna vill jag inte missa.

Från Växjö kom just SMS att Elsemarie och Lasse är på plats. Tobias njuter av att han avslutat sina huvudsakliga studier och nu kan ägna sig åt att spela spel på datorn.. Förmodligen fotboll, som han aldrig tycks få nog av. I morgon har han match, något han absolut inte missar.

I dag kom Lennart med familjens goda vän Roland och hämtade soffan i källaren. Där brukar Petter sova när han är sent i stan.
Nu ska en mamma, från Nigeria, med sitt lilla barn, överta den. Pappan i familjen dog på vägen till Sverige så de är nu ensamma här. Ett köksbord och fyra klädda stolar skulle lämnas i Björnhammars flyktingförläggning,varifrån människor slussas ut till egna bostäder och allt för ett hem behövs då.

Det berättas att skänkta saker som flyktingarna får ta har en strykande åtgång.
Jag hoppas att jag ska få komma dit och hälsa på framöver.

I går utvisades 20 pojkar från Sverige till Afghanistan. Till vad?  Vi är många som sörjer över detta.I det landet är det ständiga bombningar och ingen kan  känna sig trygg. Pojkarna ville stanna i Sverige. Vi har verkligen råd med det. Mitt hjärta gråter när jag tänker på den oro de måste känna.
Må Gud förbarma sig över dem. Någon hade hört av sig pr telefon redan och jag antar att det kommer att följas upp ifrån Sverige.
Så ledsen man blir över att livet ska vara så svårt för vissa medan andra har det så bra.
Livet är inte rättvist! Tänker på Jesu ord:"Hela jorden är i den ondes våld!" Då tänker jag att då vill jag vara på motsatta sidan. FÖR det GODA! MOT det ONDA!
Då väljer jag att vandra tillsammans med Gud, som står för det GODA och jag VET att ju fler, som väljer att ta emot Jesus som Herre är en motvikt till det onda.

Genom bön kan vi uträtta stora ting.

Dagen har varit ganska kylig men vi kunde dock sitt på altan och fika i kväll.
I morgon ska Svens piano hämtas. Trivsamt i huset? Knappast. Jag bara väntar på att få försvinna!
Dels är det ibland lite jobbigt känslomässigt och några tårar gråter jag. Dels så är det jobbigt att leva i den röra jag åstadkommer med mina prylar. Jag litar på att Gud, som en gång sa:"Mitt älskade barn jag hjälper dig med allt" gör det. Jag "drar vidare" till nya händelser och uppgifter.

I morse när jag vaknade så tonade, som det ofta gör, inom mig en sång, som sjöngs i Baptistkapellet i Figeholm då jag som litet barn fick följa med på möten.
" Över mörka djup, invid branta stup går din väg till Himlens land. Faror lurar här och du gripen är av förtvivlans hårda band. Lita på din Gud, han är nära! Över alla djup vill han bära. Fadershandens kraft aldrig sviker. Ljuvliga, säkra tro!"
De där sångerna vi sjöng i kapellet sitter alltid kvar och jag älskar dem än i dag!
Samme Gud, då som nu!

Det är nu så grönt och fint i naturen och vi njuter varje dag av att se vad som händer.
Sven var här i dag och tog med några hallonplantor, som jag planterat intill husväggen, samt rabarber, som bara förökar sig här, men inte vill sig hos Sven och Maria.

Nu är klockan alldeles för mycket och jag säger GODNATT till er mina kära vänner! SOV GOTT!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar