Tisdag 15 september 2015. Ibland händer det bara roliga saker..

Frukost efter gårdagens fiske. Bernard och Jonas.

Ja men vad hände i dag nu då?
 Jo först ringde Sven. Han skulle till Maxi. Något han skulle handla åt mej? Jag bad att få följa med till skomakaren , granne med Maxi. Jag hämtades, lämnade in gamla fula,men älskade skor för reparation. Han gav mig kostnadsförslag i tro att jag skulle backa, anade jag.Skorna var i miserabelt skick och reparationen kostsam. Jag sa att jag hade full förståelse för att det skulle kosta en del men att jag visste hur skicklig skomakaren är så det var OK. Faktum är att reparationen kostar lika mycket som jag en gång i Prag och i Polen betalade för skorna när de var nya.
Detta var historien om mina inneskor.

Att handla tillsammans med Sven går snabbt. Han är liksom en av sina systrar så effektiv.Ställer två stora väskor i vagnen och plockar i de varor han önskar. Hjälpte mig att snabbt hitta det jag önskade.

Telefonen ringde. Någon ,som jag ej träffat på många år, trodde att han ringt till Uppsala. När jag fick klart för mig vem han var så blev vi båda två glada och hade så mycket att prata om. Han heter Jan-Erik och har ofta kontakt med Stina. Vi träffade honom och hans fru genom vår syster IngaBritta när hon bodde i Göteborg.
Genom Stina får jag ibland höra om honom och hans fru Inger. Om bönegruppen som samlas i deras bostad varje måndag. Folk från Svenska kyrkan och frikyrkor finns med.
Jag blev glad att han ringde fel i dag för att prata med honom är som att få en injektion av Jesus. Han har så mycket att berätta. Hans stora passion är att be för människor och att tala om Jesus . Många har kommit till tro på Gud. "Här händer stora ting hela tiden förstår du",sa han och skrattade gott.

Efter en stund ringde det igen. Det var en väninna som jag ej träffat på ett tag. Hon letade efter ett för henne viktigt papper, som kommit undan. Vi bad i telefon och kom överens om att förvänta oss att Gud skulle hjälpa. Han vet ju allt. För en stund sedan ringde hon och sa att hon nu hittat det.
Så tackade vi Gud tillsammans. Gud sviker aldrig. Vi var överens om att det är i sådana här, till synes små ting, som man lär känna Gud och hans lust att hjälpa oss när vi vänder oss till honom.

Ytterligare ett samtal angående besök från Palestina och våra vänner som kommer till Sverige på besök med ett par års mellanrum. Våra vänner, som jag tidigare berättat om. Vid sina första besök i Sverige bodde de hos Georg och mej. Nu blev jag inbjuden att komma till den familj de denna gång kommer att bo hos. Kerstin och jag gör sällskap dit.

Ännu mer roligt hände denna dag. Fick SMS från en tjej, som kom att bo hos oss, som tonåring, för många år sedan. Nu ska vi efter lång tid åter träffas.
En del dagar blir bara så roliga och innehållsrika. På Jan-Eriks inrådan ringde jag och beställde en bok. Nu ser jag fram emot att få läsa den.

I TV berättas om hur Ungern nu definitivt stängt sina gränser mot Serbien för att förhindra flyktingar att komma in i landet därifrån. Nu sitter flyktingarna vid taggtrådsstängslet. Någon sa nyss i TV att människor har lämnat allt i sina hemländer och de vet att de har bara ruiner kvar därhemma. Alltså har de bara en enda önskan och det är att få komma in i Europa, få lära sig språket i det land dit de kommer och att få ett arbete för att försörja sig.

Efter en regnig och mörk dag vill jag nu gå till min säng. Tacksam och glad för en skön bädd.