fredag 8 maj 2015

Fredag 8 maj 2015. Glädje för mej i dag också. Kunskapskanalen, varförhar jag inte tittat på den förut

Jag MÅSTE bara titta. "Skandinavien i Hitlers järngrepp!" Bloggen får vänta!

Efter att ha sett så mycket hemskt så blir bloggen kort i kväll. Särskilt fastnade en bild på min näthinna. Ett litet utmärglat barn.  Jag har, sedan flera år, från ett besök i Jerusalem och besök på museum där, en bild inom mej av en pojke i en alltför stor ytterrock och stor skärmmössa, med en uttryckslös blick i sitt magra ansikte. Nu har jag detta lilla utmärglade barn från  kvällens Kunskapskanal lagt till det andra.

Svårt var det att åter få höra om balterna som utlämnades till Sovjetunionen från vårt eget land. Jag har aldrig fått grepp om varför Sverige gjorde detta.
Nu kan man tycka att jag kan ju låta bli att se alla grymheter i krigets spår. Bara en knapptryckning och jag slipper se. Det jag sett både i går kväll och i kväll är sådant jag inte tidigare sett och jag bara måste se. Visst minns jag radions och tidningarnas nyheter från efterkrigstiden och alla rättegångar i samband därmed. Några bilder annat än i tidningar såg jag inte på den tiden.
Jag bara tänker:" Låt det aldrig hända igen!" Måste tillstå att vi faktiskt inte vet något om en morgondag som kan bli vad vi inte tänkt oss.


Härmed lämnar jag allt vad krig heter och siktar in mig på dagen som snart är slut. Hos hårfrisörskan  stötte jag ihop med min syster, som hade tiden efter mej.
Fint besök av Sebastian och Linn med den lilla roliga Frank, som dansar omkring jämt och ständigt. Isak blev glad över att få ett par dagar med Frank, som piggar upp honom som är i medelåldern, kan man säga.

Så trevligt för mej att få bjuda det blivande brudparet på lunch. De anlände på minuten , som förutsagt var.

Senare på eftermiddagen kom Linn med en stor kasse matvaror av skilda slag, som mamma och hon handlat på Maxi. Det kändes nästan som julafton när jag plockade in i kylskåp och frys. Får se om Gud har någon hungrig att skicka hit för att få del av det goda. Ibland blir det så.

Det har blåst hårt i dag, tyvärr, men annars en fin dag.  Så roligt att se hur träden börjar grönska.
Alfons har nu börjat sin vandring över gräsmattan, Det händer att han blir stående vid något hinder på vägen men med lite hjälp så är han snart åter på gång.
Jag hade ju tänkt att skriva lite om "forntid". Nu blev det, visserligen forntid , men inte från det år som jag hade tänkt
. I morgon får jag besök till förmiddagskaffet. Det ser jag fram emot. En ung kille, som jag träffade på Alphakursen i Filadelfia. Vi har länge försökt få dricka kaffe hos mej. Men tiden, tiden!

Lika bra att jag säger GodNatt och Sov Gott till oss alla.
Jag är så tacksam för en härlig dag då både Tobias, Linn och Sebastian kom på besök.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar