Det är märkligt , detta! Jag behöver bara baka bullar för att jag ska bli trött. Eller också var jag det innan jag började baka!!!
Men nu ska det bli andra bullar av! Jag ska fortsätta med att somna tidigt! Tja , det gick väl lit sådär i går men skam åt den som ger sig!"Om vi misslyckas vi börjar om igen" sjöng vi i söndagsskolan.
Jag ska erkänna att ibland, när jag skriver blogg, eller är på Facebook och det blir lite konstiga ordvändningar, så tänker jag på mina vänner invandrarna. Undrar om de verkligen förstår vad jag skrivit. Jag har ett litet antal av sådana, som följer mina skriverier. Ska snart få träffa en del av dem men de har så mycket att göra för de håller på med sina utbildningar.
En del pluggar till prov. En och annan arbetar. Ett par av mina invandrarvänner arbetar deltid och kombinerar studier med jobb för att slippa ta studielån.
Någon går och väntar på att få svenskt pass för att sedan, som svensk medborgare våga åka tillbaka till sitt hemland där familj och vänner finns, för att stanna där. Det finns bestämmelser länder emellan som är lite märkliga.
I dag ringde ett barnbarn och föreslog besök hos mej någon dag. Sådana förslag är extra roliga.
Resultatet av det "plinget" blir att detta barnbarn kommer hit och äter lunch i morgon. Det ser jag fram emot.
Att jag i dag trodde att det var dagen då jag skulle få besök och därmed sa nej till en annan som föreslog en träff, har jag bittert ångrat. Det var först nästa vecka den förstnämnda ska komma.
Jag tycker att mitt huvud funkar ganska bra men i dag har jag börjat fundera lite mer ingående över om det är på riktigt eller bara på låtsas!!!!
Hur som helst så blev bullarna goda! Sven bakar så goda bullar och berättade att han lägger degen i frysen en stund (eller något i den stilen) så jag skulle härma honom men för att, som vanligt, göra det enkelt för mig så bakar jag nu på kall mjölk, tagen direkt från kylskåpet. Om Sven läser det här så tror jag att han ler, men i alla fall så blir bullarna NÄSTAN lika goda som de Sven bakar. Han hade bakat till min 90-årsfest och det fanns de som bad om receptet vill jag minnas.
Tänka sig! Det är allt jag gjort i dag, förutom att jag bedit speciellt för någon, som behövde förbön.
Att vara ensam i köket och småprata med Jesus om det ena och det andra är SÅ värdefullt och vi trivs så gott tillsammans, Jesus och jag! Han uppmuntrar och ger uthållighet, när jag är för ivrig och vill se förändringar på en gång. Med åren lär man sig dock att även väntetiden är en viktig och bra tid!
Fick nu veta att ännu ett barnbarn kommer till lunch i morgon.
Med det roliga att tänka på ska jag nu läsa lite ur min vän Gunbritts bok. Så avstressande och skön.Bara titeln "Det där med livet!" skapar lugn och ro!
Nu säger jag GodNatt till er, mina vänner! Sov Gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar