Jag var bjuden på födelsedagskalas i dag. Två jubilarer. Mor och dotter. Dottern har fyllt och mamman ska fylla år i veckan som kommer.
Thea och Malla bjöd på jättegoda bullar, kakor och supergod tårta.
Moderns väninna Marianne var också där och snart ska de komma hem till mig och se hur bra jag bor. Inlåst bakom järngrindar, som sig bör, i bostadsrätter mitt i centrum av staden.
Filip kom med tåg till Örebro och hämtade mig till kalaset på väg från tåget.
Han bad att få följa mig hem, vilket föranledde mig att säga att det minsann ej händer så ofta att en man ger mig det erbjudandet numera, så OK!
Väl hemma så passade jag, som vanligt, på att få lite undervisning i hanterandet av något som en iPhone har att erbjuda. Fram,som vanligt, med block och penna.
Denna gång gällde det att lära mig Instagram, som jag inte vågat mig på förut.
Sju punkter på blocket talar i turordning om hur jag ska trycka på rätt knapp.
Ett par foton på Filip som liten kille har legat framme en längre tid. Nu skickade jag iväg dem i dag. Många gillanden och kommentarer har redan kommit. Söta lilla Filip som så gärna hälsade på hos mormor även som liten kille.
Kvällen skulle han tillbringa hos mamma, pappa och Tobias. Elsemarie är förkyld men bara MÅSTE vara på jobbet i Katrineholm i morgon så hon har växlat mellan att sova sig frisk och att förbereda en del av morgondagens uppgifter.
I morgon bittida ska både hon, Filip och Thea redan klockan sex åka tåg mot Hallsberg där Elsemarie byter till tåg mot Katrineholm, medan de andra två fortsätter mot Göteborg och sina uppgifter där.
Så var helgen över för denna gång.
Nu ska jag säga att jag åter måste be till Gud om arbetslust i morgon. Och energi! Varför tunnades den ut sedan jag blivit 90+? Min vän Gunbritt har så rätt när hon talar om "balansen".
I min hjärna lever jag som medelålders kan man säga, men det kantrar över när inte orken hänger med som tidigare. Men jag fortsätter kväll efter kväll med att intala mig att morgondagen ska
bli bättre än dag som inne är.
Tja, inte vet jag hur det blir men jag tänker att framtidsdrömmar kan aldrig skada, oavsett ålder.
Jag fortsätter att leta och sortera och ser fram emot att få bjuda in mina vänner till mitt lilla, nya hem.
I dag kom Tobias hit med en burk Björnbär så fina. Jag ska gå dit och plocka flera. Vi har en god vän till familjen, som också är förtjust i dessa bär och jag ska ge henne en burk av skörden.
Nu är det dags att sova för mej och jag lägger mig med hopp om en effektiv dag i morgon! Sov Gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar