Så var det dags igen! Hade återbesök i dag. Fick ny tid i början av oktober. Sedan är jag klar för den här omgången!
När jag går till tandläkaren passerar jag Nikolaikyrkan. Jag älskar att läsa på skylten nedanför kyrkans trappa. "ÖPPEN KYRKA", står det.
I dag var jag ute i god tid för att hinna titta in en stund på vägen dit jag skulle.
Hos tandläkaren var allt som det brukar och ändå inte. När jag var klar såg jag att det satt en man i väntrummet. Jag gick till hatthyllan för att hämta min jacka innan jag pratade lite med tandsköterskan och fick lappen om ny tid.
Två jackor , båda mörkblå, hängde där. Jag tog den som jag trodde var min och fick av sköterskan hjälp med att ta på den. Men vad nu då? Den hade en klarblå färg. Jag hade vänt på jackan så fodret var utåt! Konstigt att jag inte tidigare upptäckt det! Jag blev av sköterskan uppmärksammad på att jag måste, med tanke på blixtlåset, ha den mörkblå sidan utåt.
Saknade min halsduk. Sköterskan gick till hatthyllan och kom med en annan jacka där halsduken också fanns. Hahaha! Jag hade tagit fel jacka! Och jag som var så glad för den fina klarblå färgen på fodret! "Ack säg mig den glädje som varar beständigt", sa vår moder ibland.
Sköterskan och jag fick oss ett gott skratt medan mannen i väntrummet fortsatte att läsa sin tidning utan vetskap om vad som sig tilldragit hade. Jag gick hemåt iklädd min gamla,vanliga jacka!
Därhemma fanns Kerstin, Lisa och Liam. Pojkar i 7-årsåldern är helt underbara och vi fick en mysig stund tillsammans medan farmor och mamma hann med både att dammsuga och att laga till god mat, som farmor inhandlat på vägen hit.
Liam och jag läste en bok, samma som en film han sett, så ibland berättade han från filmen och ibland läste jag ur boken. Så trevligt att umgås med unga människor emellanåt.
Eftersom jag vaknade tidigt i morse så passar det att jag säger GodNatt nu.
I kväll ringde en god vän. Vi pratade om vår försämrade syn och andra skröpligheter och avslutade med att vi båda två ändå är så tacksamma för att huvudet fungerar ganska bra. I alla fall kan vi föra en konversation som vi gjorde i yngre dagar. Tack gode Gud!
Kan tala om att vi i dag haft ett underbart sensommarväder och jag njöt av promenaden till tandläkaren! Och just nu kommer ett meddelande från Filip. "Sov Gott! Kramar från mig och Thea.
Så roligt med en hälsning så här på kvällskvisten. Han fortsätter:" Vi får höras någon dag. Eller ringas, som det heter!" "Hahaha! Filip," säger jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar