 |
| I kväll fick jag med fotot från måndagen.t |
Iväg till mattaffär på Aspholmen. Det gick fort och bra och Kerstin, generös, som de är mina barn, var snabb med att betala med sitt kort innan jag hann reagera. Nu är det bara det svåra kvar att skära till den runt toastolen. Någon som kan? Hör gärna av er!
Till källartrappan fanns färdiga mattbitar för varje trappsteg så vi fick låna hem en bit för att prova. Verkar behändigt. Köper till så många trappsteg som man behöver.
Efter detta roliga åkte vi till ett fikaställe där vi varit tidigare, då med våra palestinska vänner, som var på besök. Vi fikade med Wienerbröd, så goda. Det är roligt att fika ute om man har lite sällskap.
Då jag nu hade tillgång till bil så handlade jag en del tunga saker. Hemkörda och inburna.
Pratade sedan med IngaMaj i tel. Hon vill så mycket men det är benen som inte vill bära. SÅ svårt!
Hon hade varit på Rehab i alla fall.
På kvällen kom Inga (som jag fick kontakt med på bussen, ni minns). Vi har alltid mycket att dela med varandra. Frikyrkofolkstillhörighet, som vi båda har. Så märkligt att vi fick kontakt så enkelt! Gud är god!
I dag är det fredag och jag hade bara en enda bulle till morgonkaffet. Jag satte alltså igång med att baka bullar. SMS till Kristin om fika men hon var på stan med sin mamma i dag så hon kommer en annan dag till mej.
SMS från Markus och Annelie. Visst passade det att de kom! Vi fikade på altan även om det inte var högsommarvärme precis. Det är alltid jag som är mest frusen och sätter på en extra tröja.
Att Annelie och Markus kommit till stan igen är SÅ roligt. Att de fick lägenhet nära mej är bonus.
Vi hade mycket att prata om. Kontakten under åren de bodde i Malmö var högst sporadisk så vi har nu mycket prat att ta igen. I dag pratade vi GAMLA minnen. Annelie kom in som en sol hemma hos oss och vi har aldrig på riktigt släppt kontakten fast åren gått. Är så glad för Markus också! Så roligt att kärleken dem emellan lever stark. Det går ej att ta miste på.
Vid midnatt väntas Linn hem. Åker egen bil från Växjö. Filip kommer med tåg från Göteborg.
Elsemarie och Lasse äter surströmming någonstans. Tobias har en kompis hos sej. När Sven kommer hem från konferensen i Malmö vet jag inte.
Från Syrien berättas hemskheter. I fängelserna torteras fångar och omkring 300 dör varje månad.
Sjukhusen bombas hela tiden. Många läkare och sjuksköterskor har dödats vid attackerna och frivilligorganisationer har svårt att få in humanitär hjälp. Regimen, med hjälp av Ryssland kämpar mot rebellerna, om jag fattat rätt. Jag läser med fasa vad tidningarna skriver och TV berättar.
Många från länderna i området tar fortfarande risker när de flyr mot Europa. Många drunknar, en del lyckas bli räddade. Så mycket görs för att rädda så många som möjligt.
I kväll hörs musik utifrån. Något festligt, som jag ej vet vad, är tydligen på gång i vår stad.
Jag ska, som jag brukar, lyssna till Närrdion först från Pingstkyrkan och senare från Brickebergskyrkan. Det är lika varje fredagskväll.
På söndag klockan 11.00 är det Gudstjänst i Stadsparken då ALLA kyrkor, Svenska kyrkan och alla Frikyrkor, samlas för att lovsjunga Gud och lyssna till sång och predikan. Det är så mäktigt att se att vi är många som älskar Gud i den här stan. Tänker ibland på hur många över hela vår jord som hör till samma folk, Guds folk, och är på vandring till det land som Gud förberett för att som Jesus sa:" för att också ni skall vara där jag är!" "Känn ingen oro," sa han.
Så jag går trygg till nattens vila, viss om att "min Fader kär Han vakar över mig", som vi sjunger i en gammal sång.
Sov Gott kära vänner! Gud är god!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar