lördag 6 augusti 2016

Lördag 6 augusti 2016. Ska tänka lite.

Vaknade för tidigt. Det är inte bra för mej. Lagom är bäst. Morgonkaffet kunde jag ej låta bli fast jag hade vissa planer på att börja avskaffa det. Jag är enormt duktig med att skjuta upp saker och ting så jag kommer nog att lyckas vad gäller morgonkaffet också. Vad tror ni, bloggläsare, om att jag också äter blodtryckssänkande medicin. I morgon är det söndag och den kaffestunden är SÅ viktig för mej.

I dag på förmiddagen sa jag till Gud att jag skulle sitta tyst i fåtöljen i vardagsrummet en halvtimme så han kunde få prata med mej utan att jag hade en massa önskningar att framföra.
Vad hände? Jo efter en kort stund somnade jag. När jag vaknade hade det gått nästan en hel timme.

Så klart anklagade jag mig. Blev då påmind om den gången då Jesus  utkämpade en svår kamp i bön i Getsemane Örtagård. Han hade sagt till de tre lärjungar som han tagit med sig dit  att vänta medan han gick ännu längre in i trädgården för att bedja. I Matteus evangelium kapitel 26 står det att han gick tillbaka till lärjungarna och fann att de sov och han sa till Petrus:" Ni orkade alltså inte hålla er vakna en enda timme med mig!" Sedan gick han tillbaka och fortsatte att bedja. Det här hände samma kväll som han greps och dömdes att korsfästas. Det är intressant att läsa hela berättelsen. Så stort!!!

I dag gällde det alltså mej. Jag fick tröst när jag blev påmind om denna händelse från Bibeln. Jesus förkastade inte sina lärjungar utan älskade dem och de fortsatte att leva sina liv i tjänst för Jesus.
Och Han är densamme i dag. Han älskar mej och jag fortsätter att vandra i Hans sällskap.

Sen eftermiddag gick jag ut i trädgården. Allt var så tyst och stilla. Jag gick och njöt medan jag plockade fyra liter röda vinbär till mina systrar. Så fridfullt. Inga ljud hördes. Det är sådana där tillfällen då jag kan förnimma en obeskrivlig känsla av Guds närhet och vi konverserar som bästa vänner.

Det tog ej många minuter för att komma till mina systrar, som blev glada för vinbären. De gör någon god dryck av bären, fryser in i mindre förpackningar, som blandas med en liter vatten och blir en utsökt måltidsdryck. Vår syster IngaMaj mår ej bra efter sin sjukhusvistelse och gav med varm hand sina bär till Stina som tar dem till Småland som djupfrysta för att sedan tillverka den goda drycken.

Kvällen fortsatte som dagen. Stilla frid och lagom temperatur. Härlig sommarkväll!
Sådana här fina kvällar kan jag fortfarande längta efter min Georg, som varit död i 26 år.

Jag har dock så mycket att vara tacksam för. Jag bor i ett lugnt och fint område. Allt är stilla frid.
Att inte ha ont, att kunna sova på nätterna, att hörsel och syn ännu funkar även om dess funktioner är nedsatta. Att Gud vakar över det där med hjärtat och över hela mej. Jag är så tacksam!
Jag får vara med och be för flera som drabbats av störningar i sitt Gudsförhållande, relationsproblem, sjukdom och annat som vi möter så länge vi är kvar på denna jord, som är i den ondes våld än så länge. Så tacksam att jag får vara med i kampen FÖR det GODA, MOT det ONDA.

Även lugna, sköna dagar har ett slut. Fick just veta att vår vän Lotta i dag varit hos Lasse och Elsemarie på hemväg från Storfors. De hade haft en härlig stund tillsammans  med Guds påtagliga närvaro. Så skönt att möta vänner med samma tro och förtröstan på en högre makt som kan förändra det vi inte själva kan göra något åt. Gud är god och vill oss väl.

I Brasilien har OS startat lite smått. Ett stort evenemang för värdlandet med många anordningar och massor av säkerhetsåtgärder vidtagna. Vi lever i tider då oförutsedda saker allt oftare händer!
Men för mej återstår att sova. Är inviterad till frukost i morgon klockan 10. Det blir alltså TVgudstjänst  i morgon också. Tänk att få leva i ett fritt land där sådant är en del av livet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar