Så var det söndag. TVGudstjänst från Linköping. Sedan radiogudstjänst från Brickebergskyrkan i Örebro. En del av familjen kom på eftermiddagen och gratulerade, eftersom jag fyller 87år i dag. Blommor, presenter och tårta.
Nu sitter jag här på födelsedagens kväll och funderar lite över vart alla år tagit vägen.
Hade tänkt göra en liten sammanfattning om alla dessa dagar. Vad blev av dem? Vad är egentligen viktigt i livet? Vad betyder vänskap? Kärlek? Sorg? Motgångar? Framgångar? Pengar? Vägval?Att tro på en god Gud? Att tro att man inte alls har någon tro? Att ha tillhörighet någonstans? Att ha en fri vilja?
Ja tankar kommer och går och jag får nog nöja mig med detta just nu i alla fall.
Dagen i dag började med att jag prick halv elva hade kaffbordet dukat för två och i samma stund ringde det på dörren och där stod hon, grannen. Med en underbar, stor hortensia, som ska ha vatten varje dag!!! Så trevligt att få bjuda på födelsedagskaffe. Vi har alltid mycket att prata om, Båda miste vi våra män hastigt och de hade ännu ej uppnått pensionsåldern. Vi vet hur det känns när döden klappar på vår dörr. I dag rörde sig samtalet om el, vatten och bergvärme.Ingen av oss förstår så mycket men när det ej fungerar så delar vi några tankar. När grannen gick kom Brandskyddskontrollanten och tänka sig, han hade tid att ta en födelsedagsfika, vilket sotarna inte anser sig ha tid med, Vi fick en givande pratstund.
Gratulationssamtal från bl.a. Södertälje, Örebro, Holland, Uppsala, Kristinehamn, Katrineholm, Växjö, samt en mängd FBhälsningar. Så många vänner man har egentligen!
Mitt barnbarn, Kristin, skulle komma men fick, som så ofta, öroninflammation. Dagens överraskning var när min syster, som har så ont i sina ben, hade tagit sig hit med sin rullator. Jag fick en fin orkide'. Ska verkligen försöka sköta om den väl! Pastor Öjvin kom med vacker blomma från församlingen, Stefan kom med vackra tulpaner. Jonas och barnen gratulerade med choklad och en vacker ros i kruka.
Jag är rörd till tårar när jag ser så mycket vänlighet strömma emot mig. Sist på kvällen ringde mina vänner Göran och Susanne, sjöng och hurrade och som slutkläm på dagen föreslog jag att de skulle hämta den bit tårta, som var kvar på tårtfatet. Vips tog de en promenad hit och så skonades jag från att göra slut på den. Väl bekomme, som det heter!
Som sagt, tanken var att göra en sammanfattning av ett långt liv, men just nu är jag så överväldigad av allt jag varit med om i dag så jag får nog vänta lite så hinner jag få ännu fler upplevelser till samlingen.
Nu vet ni, intresserade och ointresserade hur dagen avlöpte. Två intensiva dagar är tillända.
Hittade just nu Franciskus bön, som jag vill instämma i och avsluta mitt inlägg med:"Herre, gör mig till ett redskap för din frid.Låt mig bringa kärlek, där hatet råder.Låt mig bringa förståelse, där orätt begåtts. Låt mig skapa endräkt. där tvedräkt råder.Låt mig bringa sanning, där villfarelse råder. Låt mig bringa ljus, där mörkret råder. Låt mig bringa glädje, där sorg och bedrövelse härskar.
O Mästare, låt mig icke så mycket söka att bli tröstad som att trösta, icke så mycket söka att bli förstådd som att förstå. Icke så mycket att bli älskad som att älska!Ty det är genom att ge som man får.Det är genom att glömma sig själv som man finner sig själv. Det är genom att förlåtasom man blir förlåten. Det är genom att dö som man uppstår till det eviga livet.
Med denna bön i minnet ska jag tänka på att det i dag är första dagen på resten av mitt liv. Ett liv i gemenskap med Jesus, som gjort allt för mig och som alltid är närvarande. Nu sova gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar