20 mars 2014. Taize'mässa i Mikaelskyrkan. Lite 1983.

En del av juniorföreningen i Figeholms Missionshus. Möjligen hos pastorsfamiljenpå någon fest.Pastorsfrun Elsa Torstensson står nummer två från vänster.

Åter en djupdykning i källarvalven och ett gammalt foto från sent 30tal. Tant Elsa Torstensson var en underbar ledare, som med stort ansvar tog hand om oss.

Nu ligger jag tre dagar efter i bloggandet.Jag går rakt på dagen som i dag är. Isak och jag tog det lugnt på förmiddagen, tillsammans i soffan. Jag med sent morgonkaffe.
Senare besök av vännen Stefan, som kunde tänka sig att äta en del av grönsakssoppan, som jag hade kvar sedan gårdagens kväll då vi var bara fyra i husgruppen och jag hade kokat soppa till 10 personer.  Det som nu är kvar ska en barnfamilj få i morgon för att underlätta för modern .

Stefan går varje torsdag till Mikaelskyrkan på Sinnesrogudstjänst, i kväll Taize'mässa och vi gjorde sällskap dit. Det är en sällsam upplevelse att vara med där,så olikt frikyrkan, men med samma grund i tron. Skönt att det finns olika former för gudstjänst eftersom det finns olika behov hos olika människor.
Alla är vi ett i Kristus. Stefan tar med nya vänner dit.

Från dotter och måg på husbilssemester kommer soliga rapporter.Ikväll:" Nära Lyon. Sommarvärme, kortärmat och sandaler.Vi har det sååå bra." Jaha, säger jag! Snön som föll i går håller faktiskt på att smälta bort! Tur att Elsemarie skottade för i morse hade det frusit på. Men NU ska det bli ljumma vindar enligt TV. Tyvärr blåser det hårt i kväll. O, vad jag ogillar det!

Tobias har gjort Nationella prov i dag. Det hade gått bra, trodde han.
I Örebro har vi kokat vårt vatten i tre dagar för att det var risk  att det innehöll bakterier. Prov har tagits och i dag var det fritt fram för att dricka vattnet igen. Tack för det!

Tänk så många som får dricka dåligt vatten för jämnan. Vi borde vara mer tacksamma för både vatten och annat gott som kommer oss till del!

Letade fram en Fickdagbok från år 1983. Letade länge, kom på att jag ju faktiskt kunde påminna Gud om den där gången han sa:"Mitt älskade barn, jag hjälper dig med allt." Jag har tidigare berättat om det. Jag bad nu en liten bön:"Herre, hjälp mig att hitta boken!" Joodå, Gud ler lite och säger:"Varsågod Ruth . Här är den. "Ja men tack", säger jag. I alla fall tänker jag mig att det är ungefär så här det går till och så ler vi tillsammans. Barnsligt? Ja, ok då! Vi har umgåtts länge och ibland förstår vi oss på varandra!

Ungefär samtidigt med vår flytt till Örebro, kom också Arne och Doris Sjöberg flyttandes från Småland till Örebro, bara 5 minuters cykelväg från oss. Doris och jag fann varandra från första stund och träffades ofta. Vi var båda med i måndagsbönegruppen, som jag nämnt om tidigare. Våra familjer kom att tillhöra  församlingen Filadelfia, där vår familj tillhörde innan vår flytt till Borensberg.
Jag ser att vintern betydde barnvakt i de tre familjerna, som hade barn i olika åldrar. Vi hade nu 10 barnbarn. Nio pojkar och en flicka. De första åtta pojkarna var i åldrar så vi kunde "plocka ihop" dem så det passade för att de skulle ha nytta och glädje av varandra. Ibland hemma hos oss, ibland hos någon av  deras familjer. Lilla Kristin, ett år, var ensam hos mig några vinterdagar.

Men nu kommer sömnbehovet och jag har bara att gå till sängen. Så tacksam för den. Sov gott alla bloggläsare! Gud är med oss och vi är trygga!