Pensionär, hunden Isak och husgrupp.

I dag är jag så glad för att jag känner att jag är stort på bättringsvägen.
Så tacksam för varje dag som jag känner att jag orkar göra saker som jag bara
inte orkade eller hade minsta lust att göra för en vecka sedan. Jag har lagt märke till att jag numera ofta säger: "Tack Gud att jag orkade det här!", men jag är ju gammal! Det kan gälla att jag bakat bullar, tvättat eller torkat golvet. Sedan är det ju det där med "letandet". Hjälp, vad man letar! Och så sakta man jobbar!
Men vad spelar allt det där för roll egentligen! Att jag kan tänka klart, att jag kan betala mina räkningar, att jag kan skriva inköpslistor och handla själv,laga mat,baka, ringa efter hjälp med sådant jag inte klarar av.... Se där så mycket jag har att vara glad åt! Och jag är det.

Att vara pensionär är inte så dumt!
I dag har jag köpt fläskben som jag ska koka. Dom ska Isak som jag är dagmatte åt få. När han ser ett ben kommer hans jägarinstinkt fram och han småmorrar och håller sej först lite på avstånd innan han hoppar fram och tar benet. Jag springer efter honom och låtsas att jag ska ta det. Det är en rolig lek. Åtminstone för mej. Ja, sedan har han ju att göra en stund med att gnaga. Ska visst vara bra för tänderna. Jag kan ingenting om hundar men Isak är bara så vacker. När jag har lärt mej att skicka bilder så kommer det en sådan.

I kväll kommer "Husgruppen". Vi tror alla på Gud och att Han är med oss varje
dag. Vi börjar med gott fika. I kväll ska de förutom sedvanliga mackor få tårta, som jag bakat. En liten överraskning! Sedan pratar vi om vad som hänt sedan sist vi sågs. De som kan sjunga gör det och jag lyssnar. Vi samtalar med Jesus, som är med oss enligt vad Han lovat. "Där två eller tre är församlade i mitt namn där är jag mitt ibland dem". Vi började med något ,som heter "Alphakursen", som förekommer i de flesta kyrkor. De som tyckte att detta var en trivsam gemenskap ville att vi skulle fortsätta att mötas, och det gjorde vi!

Alphakursen är en s.k. "Grundkurs i kristen tro". Där får man ställa vilka frågor man vill och man behöver inte känna att man är dum för att man kanske inte har en aning om vad kristendom är. Toppen!

Jaha, nu ramlade jag iväg igen.Men det bara blev så!


Jag önskar er,alla mina vänner, en fin kväll. Gud är god och kärleksfull.
Nästa gång fortsätter jag att berätta om mina föräldrar och deras liv.