Lång startsträcka innan jag kommer igång på morgnarna. Så också i dag. Kom i alla fall igång med att baka bullar och två sorters kakor. Sven skulle till Maxi och handlade lite åt mej. Nu har jag "julskinka" i kylskåpet och är så nöjd.
Pratade med Kerstin, som återfått sin hosta och kurerar sig så gott hon kan. Hon fick veta att jag tänkte mig till Kristinehamn i morgon för att gratulera Ulla Östin. Kerstin skulle gärna följt med dit om inte hostan hindrat.
Plötsligt efter en sovstund i fåtöljen känner jag mig "krasslig". Nej inte skulle jag orka med att åka till Ulla för att gratulera på födelsedagen. Ringde Kerstin, som blev glad att resan blir av senare,så hon kan följa med. När Ulla fick veta detta sa hon att det var bra.
Nyss hade de fått besked om att det varit inbrott i deras och några andras sommarstugor och i morgon måste de åka dit och se vad som hänt. Dörrar och fönster inslagna och inventarier bortforslade med båt! Vi kom överens om att inom kort skulle jag komma i sällskap med Kerstin.
Nu är bullarna i frysen. Ett barnbarnsbarn ska ha födelsedagskalas på torsdag och bullar är mestadels min present. Alltid välkommet.
Eftersom jag själv anser att jag gör bäst i att ta en Alvedon och något flytande starkt och genast inta sängen så gör jag det, nyfiken på hur morgondagen ska bli.
OM det vill sig väl kan det bli Raggmunksmiddag här för Fredrik med familj. "Den som lever får se", brukade min älskade man säga!
Det ringde på dörren i dag och två män stod där med små traktater och ville berätta för mig att vi hade något att minnas i dessa dagar. Spontan, som jag är , sa jag att jag pratar med honom varje dag.
"Men vi måste minnas vad han betytt", sa mannen. Jag sa att jag tackar honom för vad han gjort för oss alla.
Det är inte ofta jag får besök av Jehovas Vittnen numera och jag blir alltid så beklämd av att veta hur mycket de missar av den frihet Jesus kan ge. Några gånger har jag bjudit in dem på kaffe och en pratstund så jag åtminstone har fått berätta om den glädje och trygghet jag har genom min relation med den uppståndne Frälsaren.
Jag har på nära håll sett hur vänner mått dåligt av deras lära och hur svårt det är att lämna för dem som så önskar. En del kommer dock till tro på en levande Jesus och får ett annat liv att leva.
Nu säger jag GodNatt till er alla och ska sova bort mitt befarade sjukdomstillstånd. Sov Gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar