Mormor blev ej bortglömd när 6åriga Elsemarie var i Österrike.
När någon frågar hur man mår och man svarar "Sådär", hur mår man då? Jag svarade så i morse och menade att jag var mitt emellan frisk och sjuk.
Nu är det kväll och jag har alltid haft förmågan att kvickna till framåt kvällen, så varför inte ta itu med bloggandet en stund.Mot all förmodan kom Isak hit i dag eftersom Matte redan var kry och kunde gå till skolan fast hon var så eländig i går.
Jag var ej särskilt pigg men fick två fikagäster, som tog med hallonriset, som legat en vecka på gräsmattan efter beskärningen. Jag hade tänkt mala ner det i min, för ändamålet inköpta maskin, men har känt att jag ej orkat ta itu med det så nu kom Stefan och hans kompis lagom till förmiddagskaffet, tog riset på släpkärran, och borta var det bekymret.
Ett annat dök upp. Isak var hungrig,tror jag, men han ska ha mat bara på kvällen ,så jag tog en promenad hem med honom så var också det problemet ur världen. Efter det gick jag hem till mig och sov en god stund.
Kanske gjorde sitt till mitt tillkvicknande.
Jag går till det utdragna året 1973 Nu hade vi intagit Borensberg, det lilla fina samhället vid sjön Boren och Göta Kanal med båtar som slussades och passagerarbåten som passerade varje söndag, om jag ej minns fel.
Att läsa anteckningar i min Fickalmanacka påminner om att läsa i mammas dagböcker. Det var "full rulle"dag ut och dag in. "Frufridag", med utflykt till Söderköping i sptember.För oss, som nya i länet, var denna dag värdefull, särskilt för mig som,även om jag kände till pastorerna, inte hade träffat fruarna.En sådan dag återkom varje år. Alltid mysigt att få äta på Restaurang och fika tillsammans,besöka något intressant utflyktsmål och "slappa", prata och ha trevligt.
På den tiden var nästan alla pastorsfruar hemma, fanns till hands, inte bara som stöd för sin man och sin familj, utan också för människor som kom på besök i olika sammanhang.Därför var en sådan här dag så värdefull för pastorsparen.
Surströmmingsfest i början på hösten. Där halkade vi in i det befintliga gänget och fortsatte sedan med denna tradition under våra år i Borensberg. Till jul samlades vi för att stöpa ljus tillsammans.
Naturligtvis blev det en och annan tur till Örebro,för att träffa barnen med familjer.Ofta i samband med att Georg hade något ärende till Örebromissionen,(numera Evangeliska Frikyrkan).
Barnen kom också till oss ibland. Bitvis kurviga vägar men dock "bara" 10 mil.
Vi hade som vanligt en del besök. Ser att vi den 30 september hade 22 personer på te och smörgås i samband med att Bibelinstitutet i Örebro var på besök i Salem,Borensberg.
Vanliga kafferep,syjunta och träffar i skolsammanhang gjorde att vi snabbt blev hemmastadda i samhället.
Den 15 november fyllde vår bror 50 år och då var vi i Södertälje på fest hos Helge, Karin och Christer.
Strax före jul infördes bensinransonering och ställde till en del problem för många bilförare. Har tyvärr inte hela bilden klar för mig så jag kan ej berätta detaljer om detta.
I september avled vår fina kung Gustav den 6 Adolf, som efterträdde sin far, Gustav den 5, när han dog år 1950.Han fick betyda mycket för vår nuvarande kung, som blev faderlös redan vid ett halvt års ålder.
Julafton började Stina jobba klockan 4 så mamma, hon och Raquel fick tomtebesök tidigt,ser jag i mors dagbok.
Georg, Elsemarie och jag firade jul i Örebro hos Sven och Maria.
Den stora händelsen denna julafton var att en liten pojke med bruna ögon och mörkt hår såg dagens ljus på BB i Örebro. Mikael fick en lillebror. Nu hade vi tre barnbarn, fina pojkar. Så roligt.Vi hade möjlighet att stanna hela helgen. Har inga anteckningar om Nyårshelgen men nu är året slut i alla fall och det är den här dagen också så jag avslutar nu. Min syster Stina ringde för en stund sedan och jag lovade att skriva klart så hon får sin "godnattsaga", som hon är van vid, om jag inte är alltför sen. Så nu säger jag GodNatt till er alla och önskar att ni ska ha fina drömmar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar