Solig söndag 10 mars2013.Mera 70tal.

                I dag blev det besök i Immanuelskyrkan. Där hade de besök från en församling i Viborg, Ryssland, deras vänförsamling sedan många år.De sjöng så fint, hälsade från sin församling och gav uttryck för sin tacksamhet för all hjälp de under årens lopp fått från församligen i Örebro.

Kanske ska gå direkt till år 1970 igen. Ser på vykort att Sven var i Duved på skidsemester i februari. I vår gästbok står det: Frankrike 25/7 - 12/8 1970. Någon har ritat en buss och det står vidare att Ingemar var chaufför i 1600milabilen. Flore kock och avbytare som chaufför. Några namnteckningar. Vet inget mer om denna färd men kanske någon annan minns. Vet säkert att jag inte var med.Tydligen var en del av deltagarna hos oss och fikade efter hemkomsten till Örebro

Slog just en signal till Ulla och fick veta att det var hon som var med på denna resa till Frankrike tillsammans med ett antal ungdomar i en folkvagnsbuss. De bodde en vecka i Paris där de gästade en baptistförsamling och deltog med sång och musik i kyrkan och på gator och torg. Allt för att sprida det kristna budskapet. En vecka deltog de i ett läger. Ulla hade med stort intresse läst franska i skolan och fick nu lite användning av sina kunskaper.
 Innan denna resa var hon på läger i Gullbranna och under den veckan var Georg, Elsemarie och jag i Österrike,där Georg hade något uppdrag och Elsemarie och jag fick följa med i gruppen. Minns att det ej hade att göra med hans tjänst i Frikyrkliga Studieförbundet utan någon "annan historia",vilken minns jag ej.

Hösten kom och Ulla åkte tillsammans med en kompis till en  Hushållsskola i Södertäljes närhet för en termins studier där.Kerstin började en utbildning till sjukvårdsbiträde.Kerstin visste inom sig att detta var riktigt för hennes del och var nöjd. En del andra tyckte väl att det var att satsa för lågt och lät henne förstå det genom att tröstande säga:"Ja, man kan ju vidareutbilda sig". Kerstin stramade upp sig och tillade sedan hon sagt vad hon tänkte bli:"Man kan vidareutbilda sig."För henne var det lika mycket värt att vara sjukvårdsbiträde, gatsopare eller vilket annat yrke som helst.Hon är i dag en bra Distriktssköterska. Det gick att vidareutbilda sig!
Sven började sista året på Musikhögskolan. Per började i en av stadens Grundskolor. Efter en kort tid blev jag kallad till samtal med läraren. Det visade sig att han störde för mycket på lektionerna och blev flyttad till ett Skoldaghem, med ett fåtal elever och stort antal lärare i förhållande till elevantalet. Det var till nytta för alla parter. Där började dagen med gemensam frukost och studierna anpassades efter elevens förmåga att inhämta kunskaper och lektionerna varvades så att det skulle passa för varje enskild elev. Ganska ofta var det föräldramöten. När Per var sjuk kom en lärare hem och undervisade.Detta hände ej mer än någon gång för Per var en frisk pojke.
Eftersom han fick både frukost och lunch på skolan och dagarna var "samlade", så visste jag hur dags han skulle komma hem varje dag.
Men jag då? Jo jag ville helst av allt bli lärare men tyvärr fanns på den tiden ingen sådan utbildning i Örebro.
Här fanns dock en Universitetsfilial, vilket gjorde det möjligt att fortsätta studierna där. Jag bestämde mig för att läsa svenska och religion och bli lärare i dessa ämnen så jag började på hösten mina studier i svenska.
Elsemarie var nu en tid dagbarn hos en granne,som hade en flicka i ungefär samma ålder och som brukade leka tillsammansmed Elsemarie. Georg fortsatte att veckopendla mellan Stockholm och Örebro.
Vad mer som hände detta år var att Kerstin tog körkort den 6 februari, att Georgs far, i april, blev änkling för tredje gången Men nu tar dagen slut igen och jag ska inta sängen, så nu lämnar jag in för i kväll. Vi hörs igen! Sov Gott!