fredag 11 januari 2013

Äntligen fredag. År 2013.Det drar ihop sig till flytt.


       Äntligen fredag står det i annonser i tidningen och man får förslag på god mat man kan köpa för att ha en myskväll i hemmets lugna vrå. Jag blev inbjuden till en sådan men tackade nej för i dag har jag varit så trött och tänker ta kväll tidigt. Den här förkylningen är så konstig. Omväxlande så att säga. Några ganska bra dagar följs av en dålig.
Men vad då? I Australien brinner det eldar  värre än någonsin och på TV sa de nyss att de väntar att det ska bli än värre eftersom temperaturen väntas stiga till 50 grader och risken för fler skogsbränder ökar. Annars rör sig TVnyheterna mest om mord, rån och fängelsestraff.

Fortfarande grå dagar. Fem minus. Halt ute. Står vid staketet och släpper lös kopplet till full längd så Isak får röra på sig lite , och lyfta på benet.
Nu är han hos familjen igen och får långpromenader med ElseMarie varje morgon. Hon har varit borta med sitt jobb ett par dagar men kom hem till sin födelsedag i morgon.

Nu ska jag försöka visa att foto på Färghandeln som vi övertog år 1954,då vi kom till det lilla brukssamhället i Lesjöfors. Unga och orädda. Med erfarenhet av, och goda kunskaper i, branchen grep vi oss verket an. Men "Rom byggdes inte på EN dag", som ordspråket lyder. Detta gällde också för vår nystartade firma men det gick framåt och särskilt när vi efter några år fick annan lokal med ett mycket bättre läge, ökade omsättningen.Det var roligt att möta alla fina kunder och göra allt för att de skulle trivas.
Skönt var också att barnen när de blev stora nog att börja skolan fann sig så bra där och trivdes. De är alla tre så nöjda med det liv de levde i Värmland.Vi hade trevligt med goda vänner och vi tog vara på de möjligheter vi hade, utflykter, längre och kortare resor med bilen, Saronförsamlingen med sång och musik.
"Vilken härlig barndom vi hade", yttrade någon av barnen häromdagen. Gott att höra.Fanns inte orden "mobba" och "stress" på den tiden, eller är det jag som glömt?
I Fil 4: 6-7 står det:"Gör er intet bekymmer utan låt i allting era önskningar bli kunniga inför Gud genom åkallan och bön med tacksägelse. Så skall Guds frid som övergår allt förstånd bevara era hjärtan och tankar i Jesus Kristus. Gamla översättningen men samma löfte, som aldrig sviker. Många gånger fick vi se hur Gud gav oss hjälp steg för steg. Gud sviker aldrig. Under våra år i Lesjöfors lärde vi oss verkligen detta. Innerligt tacksam för allt gott Han ger.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar