Omväxlande söndag, 2012.

            Det blev en fin dag i dag också . Bestämde mig redan i går kväll för att ej gå till kyrkan eftersom det skulle bli kallare i dag. Tittade på TVgudstjänsten. Lyssnade till de vackra adventssångerna och tog emot Välsignelsen.
Elsemarie ringde och berättade att hon skurit sig i ett finger då en blomskål gick i två delar då hon var på väg till köket med den. Hon hade väldigt ont och Lasse hade fått ryggskott. Vi skulle på eftermiddagen fira deras rektorsexamen och Ulla och Lennart var på väg. Jonas och Jenny med barnen skulle också komma. Vi skulle också fira Jonas som nyss fyllt 31 år.

I onsdags hittades ju Ullas och Lennarts goda vän Birgitta död  och i dag var det parentation i Pingstkyrkan i Hjortkvarn. Sonen Markus med sin fru, bosatta i Skåne var där. De blev natten till torsdag väckta av två poliser, som meddelade att Markus mamma var död. I dag var vänner till Birgitta samlade i kyrkan. Man hade ordnat med en minnesstund efter gudstjänsten då vänner fick tillfälle att berätta sina minnen. Markus hade sagt att det kändes så bra." Det är ju här jag har er alla som min familj. I Skåne vet man ingenting om  mamma, så därför känns det bra för mig att få möta er just här."
 Lennart, som är pastor har haft många parentationer men den här var den svåraste han haft att genomföra, på grund av deras nära relation vad gällde gudstjänster och sammankomster i kyrkan under många år.

När gratulationskaffet  med smörgåstårta var avklarat hos Rektorerna ville Elsemarie att Jenny, som är läkare, skulle titta på hennes onda finger. Det blev färd till Akuten för Elsemarie och Lasse medan vi andra fortsatte ut genom dörren, på hemväg som vi var.

På hemväg från USÖ ringde Elsemarie och sa att det syddes två stygn och att hon borde ha kommit genast när det hände för att få snygg läkning. Sjuksköterskan hänvisade till Vårdcentralen för senare borttagning av stygnen."Nja, jag har en syster som är distriktssköterska", sa EM. Det visade sig att sjuksköterskan var bekant med Kerstin och läkaren som sydde hade varit AT läkare tillsammans med Jenny. Världen är inte så stor, som man brukar säga.

Fick också i dag se bilder på det hus som Jonas och Jenny köpt i veckan. Bra hus och järnspis i köket. Det senare något som jag skattar högt.Roligt att ha den lilla familjen kvar i Örebro.
Ja så förflöt denna söndag. Jag har varit så pigg i dag. Inte trött, som det händer att jag är ibland. Det känns så bra och jag hoppas att det skall fortsätta så kommande vecka,  för nu har jag skrivit en ny "attgöralista" och hoppas att det ska gå snabbare att få slut på den än den jag skrev i måndags.

Jag skulle fortsätta med år 1963, då vi alla firade jul hos mormor. Det blev en trevlig julafton på flera sätt. Att få vara hemma i barndomshemmet, att IngaBritta var hemma denna jul och att kusinerna fick träffas. IngaBritta hade några beundrare lite här och var och detta gjordes spektakel av. Georg och Sune slog in ett stort antal små paket som knöts på ett långt snöre och IB hade ett fasligt sjå med att reda ut allt. Jag vill minnas att hon utöver detta fick två armbandsur av olika beundrare. Innan hon reste till Brasilien  var hon ju på flera platser i landet, som evangelist och flera små församligar stödde henne ekonomiskt. Hon var duktig att skriva brev och höll kontakt med många genom brevväxlingen. När hon nu återvänt till Sverige hade hon sina vänner kvar ute i landet och i Figeholm hade man ej heller glömt henne. Glad, hjälpsam och intresserad av människor som hon var. Till vissa familjer var hon lite extra "bunden" och det hände att någon ungkarl i en familj där några syskon bodde tillsammans, satte ett visst hopp om en framtid tillsammans med henne. Det var bara det att hon var sådan att hon vann hjärtan var hon än befann sig.

Nu har klockan åter blivit sängdags och nu säger jag GodNatt  och intar min sköna säng.
Ser fram emot en bra vecka! Gud är med varje dag och Han är så god.