Några tankar i juletid. År 2012.

        Ja tänk så många jular jag varit med om att fira. Från jular i största enkelhet då snälla medmänniskor gjorde sitt för att förgylla julafton för oss barn med en arbetslös pappa. Jag kan ännu se den stora lådan från Stockholm och likaså den något mindre, avlånga, från en familj i Figeholm. Jag har tidigare berättat om detta.

Men även om vi var fattiga så hade vi fina jular med nyfernissade golv, rentoch snyggt överallt och mammas goda kakor och saffransbröd. Köttbullar och Revbensspjäll sedan hushållagrisen slaktats i början av december. Julgranen var sedan tidigare"markerad" och höggs dagen före julafton, kläddes på julaftons förmiddag med hemgjorda julgranskarameller av silkespapper och stearinljus, som fastsattes med klämmor. Julklappar ,naturligtvis anpassade till ekonomin, fick vi också. Så följde julfester och julgransplundringar.  Jag minns min barndoms jular med glädje.Vi hade tid med varandra. Julbjudningar hit och dit var också roligt.

Tänk om någon då skulle ha "profeterat" om att en dag ska ni ha radio ( tom med mera än en kanal), en möbel som visar film, sådan som nu bara kan ses på bio, Nyheter flera gånger pr dag ur samma möbel.
En lten apparat i fickan som ska heta mobil och som ska kunna användas precis som en vanlig telefon, men det ska inte behövas någon hjälp av en telefonist för att nå abbonenten. På en liten tavla kan ni skriva meddelanden till vem ni vill, tom till andra världsdelar bara genom ett knapptryck. Samma lilla tavla ger er möjlighet att både se och höra den ni samtalar med. Allt ska ni kunna sköta själva. Många människors arbete kommer att ersättas av maskiner av olika slag och leda till arbetslöshet, eftersom människan görs överflödig. Alla kommer att få möjlighet till utbildning och välja yrke. Om ni blir arbetslösa behöver ni inte få en hacka och spade i er hand för att göra något nyttigt åt kommunen. Ni kan få pengar på annat sätt. De flesta av er kommer att kunna köra bil och äga en eller fler bilar. Ni kan ta hela familjen med er och åka med flygplan till andra länder och världsdelar.
Ja så här gick mina tankar i juletid detta nådens år 2012.Fantastiskt att ha fått göra denna "resa" från 5år till de 85 jag nu uppnått och som firades i New York tillsammans med mina fyra barn. Den resan glömmer jag aldrig. Tänk att det blev så också för en liten fattig smålandstös med en mor som fick lämna sin barndom i Stockholm för att bli fosterbarn under svåra förhållanden i en liten by i Småland. Allt blev väl för mamma också, som fick fira sin 90årsdag tillsammans med barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Gud är god!!!

Ja tänk om!!! Jag tror att vi liksom Jesu moder Maria skulle ha sagt:"Men hur skall detta ske?"
Vi vill ju bara tro det som förmodas vara möjligt att genomföra.

Med dessa julreflektioner vill jag önska er alla bloggläsare, som glädjande nog är ganska många, en god fortsättning på julen.Och så fortsätter vi med att sjunga våra vackra julsånger.
Vill tala om att det i dag är fruktansvärt halt ute och jag är för sjuk för att gå ut och sanda. Må allt gå väl för det lilla antal människor som passerar detta hus!
Just nu kommer min vän Stefan. Skottar, sandar och strör lite salt på trappan! Jag bjuder på kaffe.
Grattis till Isak, som i dag fyller fem år!Hurra,Hurra,Hurra!!!!Ett gott köttben ska du få när vi ses efter jullovet.