torsdag 15 november 2012

SOL,SOL i Örebro 2012.


       Så konstigt det var att Inte ha Isak här när jag vaknade i morse. Solen har lyst hela dagen och det har varit några plusgrader så jag är så nöjd, så nöjd. Gick i det vackra vädret till träningen och därifrån till Isak, som blev glad när jag kom, även om det ej går att jämföra med hans glädje när husse eller matte kommer hem.Men så ska det vara. Vi tog en promenad och jag fixade till det lite på diskbänken innan jag gick hem.
Hade,som sagt stora planer men som vanligt tog jag inte itu med det jag tänkt utan det blev tidning och vila  i stället.Ena dagen si nästa så.

Det mullrar hos Sverigedemokraterna och det upptar mycket av nyheterna i dag.Får se om detta blir till fördel eller nackdel för partiets framtid.
Ligor åker omkring och stjäl koppar från kyrkor, trafikverket och andra. Ett stort problem!
Israel och Hamas i Gasa har ytterligare en konflikt på gång. Från Gasa skjuts raketer, som bemöts av flyganfall av Israel. I dag har både palestinier och israeler dödats.  
Min bror Helge fyller i dag 89 år. Hans syn är fortfarande mycket dålig sedan ett par veckor tillbaka. Nu kan han inte ta bilen till simhallen, som han gjort varje morgon tidigare men bussen stannar utanför dörren så han tar sig dit ändå och fortsätter med att trän och simma.
Han har snälla grannar och i dag kom de med både tårta och present. På söndag tar han bussen till Oskarshamn. På måndag strålar vi alla fyra syskon samman hos "lillasyster" Stina, som den dagen fyller 78år.

Men nu ska jag , som jag lovade återvända till år 1961. Han kom hem både till min födelsedag och till påskhelgen.Så roligt för både barnen och mig. Ulla skulle fylla 7 i maj och en dag i april fick hon gå till skolan på skolmognadsprov. Hon kunde läsa och även skriva hjälpligt så hon skrev några rader till pappa i Arvika och berättade om hur det var.
Av brev han fick från medpatienter ser jag att de , en efter en, skickades till operation.Mest till Karlstad men Georg och två av hans rumskamrater kom till Örebro. Isak, som liksom Georg var sängliggande , hade tbc i ryggen och kom till Karlstad, liksom Majlis.(Mina barn känner till de här namnen.) Han skriver: Du kan inte tro, jag känner mig i så finfin form. Jag känner mig så bra i hela kroppen, ingen som helst värk någonstans. Förut har det inte varit fritt. Du hörde att jag klaga högljutt ibland i Arvika. Hälsa till Åke, Daniel o Fjällis. Andersson är väl i Örebro nu. Hoppas det är bra med honom efter operationen.Hälsa till Britta, Sonja,Gerd, Karin o alla andra på avd. 4.Spelar ni luffarschack ännu? Karin var hos mig i går. Hon kommer rätt ofta nu när det inte är så lång väg.Hjärtliga hälsningar till er alla från Isak.

Georg kom hem till Midsommarhelgen den 23 juni och åkte på måndagen den 26 juni  till Örebro.  På söndagen var han på Gudstjänsten i Saron. Församlingen bad för honom och han var lugn och trygg när han på måndagen åkte med tåg till Örebro. En vecka senare, den 4 juli opererades han och det visade sig att man ej behövde göra något större ingrepp, som förväntat var. Doktor Göthman kom på kvällen in till Georg och berättade glad att "något hade hänt så de behövde bara skrapa lite på "det gamla".

Han opererades en tisdag och på söndagen åkte jag till Örebro tillsammans med Tekla Johansson, en av våra vänner.Vi satt i väntrummet innan besökstiden började. Tekla med en påse frukt i handen. Plötsligt står Georg där framför oss. Fruktpåsen åkte i golvet och vi blev minst sagt överraskade. Tror att besökstiden varade en timme. Så skönt att höra att allt gått så bra och att
 se honom på benen igen.Den 15 juli åter till Arvika. Den 31 augusti blev han utskriven och hade aldrig mer besvär av denna sjukdom. Han fick åka till Hagfors Dispensär för kontroll ett par år efter utskrivningen.
Som familj kom vi nu in i de Hjärt och Lungsjukas  förening , vilket betydde trevliga bussresor emellanåt.
En gång sov vi över i Halden i Norge och barnen, som ej tidigare set norrmännens duntepper kommer ännu ihåg denna hotellnatt, som något fantastiskt.

Den 29 juli fick Georg permission och vi åkte till Figeholm och stannade hos mormor en vecka. Barnen hade inte varit hos mormor denna sommar.
Sedan Georg blivit utskriven  kom han inte in i affärslivet igen.Kontakt med pengar och många människor skulle inte vara bra ansågs det. Men nu var pappa hemma igen och det svåra året nalkades sitt slut. Ibland har jag undrat varför Gud tillät detta med friskintyget som låg i Georgs ficka när han blev sjuk. Och detta med försäkringen på bilen, som skulle betytt att vi inte hade haft någon bilskuld att betala. Och Svens benbrott mitt i allt. När Gud är så rik varför lät Han oss ständigt leva i detta beroende av Honom?
Jag måste säga att genom att se hur Gud undan för undan hjälpte så att vi hade det vi behövde och att leva i ständigt beroende av Hans hjälp så lärde jag mig under denna tid att Gud aldrig sviker. Det håller att lita på Honom och vi led ingen nöd, varken Georg eller vi. Efter den här tiden har vi haft ett bra och omväxlande liv.
Det kommer mera om detta omväxlande liv! Nu är det kväll. Jag bara tycker att Isak finns här i min närhet. Så fort man tar in nya vanor. I morgon bittida kommer husse hit med honom. Matte är i Göteborg med två kollegor från skolan sedan i går. Sov gott sena bloggläsare!  


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar