Så fick också detta år ett gott slut.

         I dag är det som om vädret inte riktigt kan bestämma sig men det ser ut som om solen tänker bryta fram. Hoppas! Temperatur 6 grader. Inte illa!

I gårdagens inlägg berättade jag om Georgs operation i Örebro, juli 1961.
Från Ulla fick jag följande kommentar:"Jag minns pappas berättelse om att doktorn i Örebro sa att"det såg ut som om någon redan opererat". Minns också hans långa ärr från bröstbenet, under armhålan och nästan ända bort till ryggraden. 34 stygn, tror jag. Jag berättade stolt om detta fantastiska ärr för mina kompisar."
Ointresserad som JAG är av " allt sjukt", så lägger jag inte sådant på minnet , men så klart minns också jag ärret. Det fanns ju alltid kvar.

I går kväll gjorde jag en razzia bland gamla minnen som finns i en stadig kartong i källaren. Ojojoj! Nu har jag jobb hela vintern! Jag är samlare och det har sina baksidor. Och förstås motsatsen.

Jag tror att jag ska återge lite av ett brev som han skrev dagen efter ankomsten till Örebro. Kanske något för Kerstin och andra inom sjukvården.Så här skrev han:" Man förstår att det nog är fråga om ovanligt stora ingrepp i människokroppen, som görs på denna avdelning. Bara personalstyrkan säger en hel del.Till max 16 patienter finns här 3 utbildade sjuksköterskor,2 elever och 4 biträden. Det måste tydligen alltid finnas utbildad personal tillhands.( Georgs intresse för sjukhus förnekade sig inte! Ruths anm.) På dörren till avd. hänger en skylt som talar om att besök får ske endast efter avd.sköterskans tillstånd och skylten har enl. syster kommit dit, dels av den anledningen att pat. behöver alla krafter efter op. till annat än besök, men också därför att många besök varit mera "sensationsbetonade", därför att det är så märkliga operationer, som görs på denna avdelning. Åke skall ha samma operation som jag. Den kallas "TAKPLASTIK", därför att man sänker taket i brösthålan, under det att Alberts operation är av mindre omfattning.Betr. besök så får givetvis de närmast anhöriga tillträde utan tillstånd.Besökstiden är tisd. torsd. lörd. och söndag kl 14-15.Men kanske du på söndagen kan få stanna något längre.Jag ska väl tala med syster Eva om det när den dagen nalkas.
Nu får vi ha våra möten "på bönebron" igen. Underbart att den vägen står oss till buds hur långt åtskilda och isolerade från varandra vi än måste vara. Gud är densamme och Han förmår att göra långt, långt mer än vi kan bedja eller tänka. ( Det sista ett citat från Efesierbrevet 3:20.Ruths anm.)
Så sänder jag 3 block med lotter. " Sälj så många du någonsin kan! Albert tackar för hjälpen." I övrigt var det som alltid ett varmt kärleksbrev. Det var en mycket romantisk man jag var gift med!
Att det hela gick långt bättre än förväntat har jag redan berättat om.

Nu är det mitt på dagen och jag har en del att göra så jag säger,inte godnatt utan "hej så länge"! Publicerar i befintligt skick.