Hoppas att det är ett sant påstående! Men kallt ! Ännu en dag utan att jag gav mig ut. I morgon ska jag "säga till på skarpen", som jag gjorde i går. Då kom jag uti friska (?) luften .
Jag fick fikabesök av en väninna och vad vi pratade. Vi träffas inte så ofta så vi måste passa på.
Fick så vackra tulpaner och de,om något, påminner om våren.
När vårkänslorna kommer får jag lust att ge mig iväg ut och resa.Jag tror mig veta att något är planerat längre fram i tiden. När Georg levde och var reseledare åkte jag med någon resa så här på våren.
Nu är det barnen som ser till att jag kommer ut i världen. Samma bekväma liv för mig. Andra som tänker och ordnar för mitt bästa.
I kväll känner jag att bloggen måste bli kort och jag måste i säng så jag säger efter dessa rader Natti, Natti och önskar er alla en god sömn.
Hoppas att jag vaknar till en dag då jag får lite arbetslust igen. Som förr i världen eller något däråt.
Jag är tacksam för varje dag och fortsätter att be för min försämrade syn. Ryggen har krånglat ett par dagar så den ska också bli bra. Jag gnäller så fort jag får ont någonstans, jag vet. Det är för att jag nästan aldrig har ont. I tonåren hade jag migrän men den försvann och jag är så tacksam att slippa ha ont.
Lugn och frid med Gud har jag också . Jag är så nöjd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar