torsdag 10 december 2015

Torsdag 10 december. Nobeldagen. Just nu fest i Stadshuset. I övrigt engrå, trist dag!

Ett starkt oljud väckte mig tidigt i morse. Så rädd jag blev! Kändes även kallt i rummet. Ajajaj! Jag klarade inte i går att stänga fönstret ordentligt men tänkte att det går ju så trögt så det behöver nog ej stängas med handtaget.
Fönstret hade när det blåste upp också dragit ner en blomkruka i golvet!

Fortfarande störd i mitt inre över sorgen efter Isak blev dagen lite "hit och dit!.Sanningen är att den som har sorg är störd på olika plan och vad som helst kan hända. T.ex. kan man bli osams med människor, bli grinig, oresonlig och säga dumma saker, som man ej skulle säga i vanliga fall.
Eller så gråter man ohejdat ut smärtan som dödsfallet orsakat.Jag skrev i gårdagens inlägg om hur gammal sorg plötsligt kommer tillbaka. En systerdotter hade läst det jag skrev och kommenterade detta i dag. Hon skrev att hon upplevt samma och tycker att det är ett märkligt fenomen. Som att sorgen och även glädjen har en röd tråd.

Min matgäst möttes ej i dag av en glad Isak , viftande på svansen i glädjen över att det då skulle bli   långpromenad. Jag tror att vi, både min matgäst och jag, hade bestämt oss för att inte beröra Isaks död men lite så blev det i alla fall. Jag förvånades över att jag klarade detta utan tårar. Jag vet ju att de kan komma när som helst och att bara ett enda ord ibland kan utlösa tåreflöden och då gråter jag färdigt för jag vet att tiden mellan dessa attacker blir allt längre för att till slut upphöra.

Är man ensam är det lite enklare. Är man två eller flera kan det bli problematiskt både vad gäller humörsvängningar och gråtattacker. Om man sörjer djur eller människor tror jag inte har någon större betydelse. " Djuren är väl också människor. I Fablernas värld, i Fablernas värld" sjöng vi när barnen var små, drar jag mig nu till minnes.

Men kära nån, vad jag skriver oplanerat. Nyss kom Tobias in på väg hem från träningen. Drack lite vatten och undrade hur jag mår. Så omtänksamt!
Elsemarie cyklade i blåsten till kammarkörens övning och slog en liten signal på väg dit.

Jag tittar på TV samtidigt som jag skriver. Egentligen skulle jag i kväll träffa mina vänner i min församlings husgrupp och ha en liten julfest men jag ringde återbud, dels på grund av min sorg, dels för att jag snubblade över en grej i köket i dag.Min syn har blivit sämre så jag måste se mig för. Jag hann få tag i ett bord och ramlade inte, men blev lite omtumlad och lite skakis.

Skriver och lyssnar samtidigt till intervjuer som görs med Nobelpristagarna. Ser festen och glansen!
Måste lämna detta,  med tanke på mitt tidiga, brutala uppvaknande i morse och nu gå till vila. Visserligen kommer ingen Isak som jag ska ta emot i morgon men jag vill nog ändå fortsätta med att gå upp i samma tid som jag gjort tidigare och ska försöka att gå i säng i skaplig tid på kvällarna.

Alltså säger jag God Natt till er alla. Sov Gott!!  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar