Tisdagen försvinner lika fort som alla andra dagar.I dag kom Jim på besök efter flera veckor då vi ej hört av varann. Han hade haft en del bekymmer och ville ej träffa sina vänner. Vi åt lunch och jag hade tänkt gå till träning men kände mig plötsligt så trött, så jag avstod.
Tog itu med den alltför mjölrika pepparkaksdegen som jag fick mig tilldelad i går.
Jag provbakade av den omgjorda degen men efter tre plåtar varav två med brända kakor gav jag definitivt upp och förpassade degen till kommunens komposttunna, bidragande till framställning av biogas. Elsemarie får göra ny deg eller göra som sin mamma, köpa pepparkakor i affären.
Som vanligt på tisdagarna var Sven och Maria på Maxi och handlade. Ringde därifrån och undrade om jag behövde något. Jag uppskattar verkligen att de tänker på vad jag kan behöva. Inte allt finns i min närbutik där jag tittar in på hemväg från träningen.
Mina fyra omtänksamma barn är mig till stor hjälp och glädje 0ch jag är så tacksam.
Kan det vara luftombytet efter helgens vistelse i Hjortkvarn som gör mig så sömnig att jag inte orkar med så mycket i kväll.
Jo jag ska berätta om tant Hulda,som bodde granne med oss när jag var barn.
Tankarna omkring henne kom när jag i ett försök att snabbt bli av med pepparkaksdegen gjorde riktigt stora, tjocka pepparkakor. (Som jag sedan brände.)
Tant Hulda var änka och bodde i ett litet kök på övervåningen i mellanhuset av de tre som fanns i lilla byn Högskulla. Tant Hulda och mamma mjölkade bondens kor morgon och kväll. Tant Hulda jobbade dessutom på gården för en billig penning men klarade därigenom sitt uppehälle.
När mamma, tant Hulda och grannar någon gång promenerade till "köpingen" för att se "ljusbilder" i "Folkets hus" eller missionshuset, så fick jag sköta om eldningen i järnspisen i tant Huldas kök så det var varmt när hon kom hem och skulle sova.
Då vankades saft och jättestora tjocka pepparkakor som hon alltid bakade och hade i en speciell burk
.
Såg en del av adventskalendern i TV i kväll och då visades en järnspis och det berättades om hur viktig den var för värmen i huset. åter en påminnelse om tant Huldas kök.
Det fanns även ett ganska stort rum på övervåningen men det rummet var uthyrt till en dam från Oskarshamn, som bodde där på somrarna och stod oanvänt resten av året.
Ibland kom någon av tant Huldas tre vuxna, ogifta barn och hälsade på och fick då ligga på en madrass på golvet. Möblerna i köket bestod av kökssoffan, en skänk, en kommod och köksbordet.
Eftersom jag inte vet vilka som läser min blogg så vet jag ej om någon ler igenkännande åt det jag berättar nu eller om det är några yngre som förvånas över hur människor levde på den tiden.
När mina tankar i dag började snurra kring tant Huldas stora pepparkakor så kom minnena från barndomen slag i slag.
Det var bara att "gilla läget" och alla levde ju under liknande omständigheter.
Nu har jag blivit ännu tröttare så jag sneglar längtansfullt mot sängen..
Säger GodNatt till alla mina bloggläsare.I morgon får jag ta lite om år 1994 så det också tar slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar