Hur blev dagen?. Mådde fortfarande dåligt när dagen grydde. Det är inte bara saknaden efter Isak som gör ont utan jag tror att det är en samling av uppdämda, obearbetade rester av sorg tidigare i livet som nu kommer till ytan. Som om den "nu passar på tillfället"!
Faktiskt drog jag mig i dag till minnes min svärfars ord när hans hustru nummer två, Georgs och hans bror Lars styvmor, efter 28 års äktenskap avled. Hans första fru Elsa dog när Georg föddes, efter 5 års äktenskap. Min svärfar sa att han, vid andra hustruns död, upplevde att den tidigare sorgen och saknaden blev starkt kännbar. Han upplevde på nytt den första sorgen.
Naturligtvis går detta ej att jämföra med min situation, men ändå något att notera.
På förmiddagen kom Ulla och Lennart. Den senare nybliven pensionär. Ulla "nafsande" på sin. Betyder att båda har möjlighet att ett par dagar varje vecka tillsammans använda tiden som de vill. Som i sin tur betyder att jag, barn och barnbarn kan räkna med deras besök och en hjälpande hand.
I dag satte de igång med att diska, dammsuga, damma, byta ut trasiga lampor, handla, skjutsade mig till Immanuelskyrkan, där min väninna Inga väntade.
Vad beträffar julbordet så spelades musik medan vi tog plats vid borden.
Så mycket god mat vi hade att ta för oss utav. Inlagd sill, Janssons frestelse, Köttbullar, omelett. korv, julskinka, olika sorters lax och mycket mer.
Hannaskolan stod för fint Luciatåg med vacker sång.
Kaffe med pepparkakor, choklad och frukt. Lotterier med många vinster. Jag hade vinst på bägge av de två lotter jag köpte. Något som passade mycket bra vad gäller fortsättningen av dagen.
Jag hämtades av Ulla och Lennart. Fick följa med dem till Jonas som under gårdagen fyllde 36 år och i dag skulle grattas av mor och far. Så bra med lotterivinsterna. Nu fick han karamellskålen med innehåll. Jag fick också tillfälle att ha en rolig stund med barnen.
Det blev en bra dag trots saknaden att ingen Isak kom i dag.
Jag hinner med lite av år 1994 igen. 1 februari. Elsemarie och Linn kom. Jag spelade in den roliga Linn på bandspelaren.
Nu hade jag två månader kvar innan jag måste ha en bostad. En av de två villorna jag fick som svar på brevutdelningen, hade jag direkt tackat nej till. Den andra ansåg jag vara för dyr.
Nu tyckte Elsemarie att jag kunde väl ändå TITTA på den. Jag sa till henne att ringa dit.De blev förvånade över att jag ännu inte köpt någon villa men hälsade oss välkomna dit nästa dag.
Onsdag 2 februari. Gick upp tidigt och hade en stilla stund tillsammans med Gud. Vet ej om jag läste ur bibeln eller om jag blev påmind om det eftersom det var ett ord som jag kände väl till. Det finns att läsa i 2 Kor. 6 kapitel. " Jag bönhör dig i behaglig tid och jag hjälper dig på frälsningens dag."
I dagboken står vidare: " Tack Far för dessa ord! De kom som på beställning."
Jag hade talat med Gud om att jag före 15 februari skulle få veta var jag skulle få bostad.
På lunchen kom Lennart och undrade : "Har det hänt något på bostadsfronten?"
"Nej", svarade jag " men jag fick ett ord från Herren i morse. Jag bönhör dig i behaglig tid och jag hjälper dig på frälsningens dag."
"Jaha", sa Lennart "och sedan står det ' I dag är den välbehagliga tiden. I dag är frälsningens dag."
Framåt kvällen åkte Elsemarie och jag till villan, som avtalat var.
Jag kan ännu minnas känslan när vi kom in i huset. "HÄR är det. Här skulle Jesus och jag flytta in. Vi satt vid köksbordet och fikade med nygräddad sockerkaka och jag hörde mig själv säga:" Ja det här huset är jag verkligen intresserad av." På den tiden var man antingen nöjd med det pris som begärdes och betalade det priset eller hände det att man prutade.
Elsemarie sa sedan att hon blev förvånad att jag inte alls diskuterade priset utan tog del av de lånehandlingar som fanns och vi kom genast överens om att jag skulle köpa huset.
Jag gick med hem till Elsemarie och Lasse och grät några glädjetårar.
Nu uppstod ett nytt problem, som jag, i mina böner till Gud, kom att engagera mig i. Vart skulle nu den familj, vars villa jag just bestämt mig för att köpa, ta vägen?
Till detta ska jag återkomma för nu ska jag sova. Jag är fortfarande ledsen men tror att i kväll Elsemarie och Lasse har det ännu värre med sorg och saknad. Bed gärna för dem också. Så klart kommer det en dag då vi kan prata om Isak och hur roligt vi hade med honom utan att känna smärta men jag förmodar att vi en tid framöver är väldigt sköra.
Jag har aldrig varit med om att mista en fyrbent vän men nu har jag också den erfarenheten. Hur sorgligt det än är!
Önskar er alla en God Natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar