Jag skrev någonstans att i dag skulle jag skriva tidig blogg. Jag säger som Pippi Långstrump:"Där ljög jag igen!" Fast jag vet inte om man ljuger när man menar vad man säger just när man säger det.
I alla fall blev bloggen sen som vanligt vilket betyder att jag ännu en gång måste säga att jag återkommer. Det har en del att göra med min flytt och även med min oförmåga att ta itu med att skriva ut för jag vill kolla vad jag tidigare skrivit och helst ha det på papper framför mig.
Just det! Jag litar inte på det digitala!
Filip kom, som planerat var, fredag kväll. Efter frukost i går morse gick han ut för att träffa sina kompisar från skoltiden i Örebro. Jag kände mig lagom sjuk för att sova hela dagen.
Filip skulle komma hem sent och ville ej ta med sig den enda nyckel jag har, så vi bestämde att han skulle ställa sig nedanför balkongen och vissla, nej ringa mej, hahaha, vilket han gjorde klockan två då jag slängde ner bandet med nycklar till honom.
Att det var sent spelade ingen roll för min del, nattuggla som jag är, och har lätt för att somna om.
Det blev söndag. Det doftade av kaffe när jag kom ut i köket klockan halv nio.
Fick veta att av 10 tåg från Örebro till Göteborg fanns EN plats kvar och den hade Filip bokat.
En besvikelse för oss båda att det tåget skulle gå tio minuter över nio.
Alltså, efter fikat fick jag en varm kram, och så bar det iväg till tåget. Jag bor nära station!
Där rök allt om bloggar och annat som jag hade tänkt att han skulle lära mig.
Han lovade att snart komma tillbaka så nu har jag ännu något att vara glad för!
Ett meddelande från min vän Maria, som numera bor i Norge men var i stan för att hälsa på sin pappa! Hans fru, Marias mamma, dog för en tid sedan vilket var en svår förlust för dem.
Så fint av Maria att ta en stund hos mej.
Tänkte i dag lite bakåt. Hur träffades Maria och jag egentligen? Jo det var i Immanuelskyrkan på bönemöten då vi mestadels var bara tre eller fyra personer. Vi träffades en kväll varje vecka. Maria berättade att hon kom från ett icke kristet hem men att hon i skolans högstadium fått en Bibel, utdelad av sällskapet Gideoniterna, som i många år delat ut Biblar till skolan.
Inte alla läser men nu gläder det mig att tala om att Maria tog sin Bibel med hem och på sitt rum läste hon och där, alldeles ensam, tog hon steget att bli en Jesu efterföljare och sökte sig till en kyrka, döptes och blev en hängiven Jesu följeslagare. Föräldrarna hade inget emot att hon gick till kyrkan, fast de själva inte gjorde det.
Hon utbildade sig vid Örebro Missionsskola till pastor och var en tid ungdomspastor i Lundhagskyrkan här i stan. Maria och jag har under åren behållit den vänskap som startades en bönekväll i Immanuelskyrkan. Vi har samma barnsliga tro på Gud och ser vad han gör och fylls av tacksamhet!
Att få höra Maria berätta att båda hennes föräldrar också blivit Jesu efterföljare är så underbart.
Allt började med det där Nya Testamentet som Sällskapet Gideoniterna delade ut i skolan.
Maria har fått betyda mycket under sin tid som pastor och har en kärlek till Jesus som smittar av sig!
Jag har alltid varit så glad för att jag fick kontakt med Maria. I Guds rike betyder inte åldersskillnaden något. Vi har en gemensam grund och är alla beroende av Gud och hans kärlek!
Nu tog vi upp ett par nya böneämnen i dag och det skall bli intressant att se hur Gud ska gripa in. Han gör det som är bäst för oss för han älskar oss så mycket. Att vänta på Gud lönar sig alltid för han vet framtiden och han kan göra mer än vi kan bedja eller tänka, står det i Bibeln.
Godnatt mina vänner! Solen? Den ska visa sig i morgon säger TV! Det blir också roligt. Fast det har TV sagt förr och gjort något i stil med det Pippi Långstrump och jag också gjort! Men hoppet finns!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar