I mammas dagböcker ser man då och då detta uttryck. "Hu en så lessam dag!"
Att låta en hel dag gå utan att något synligt blivit utfört var inte det mamma menade ,för sådana dagar hade hon inga!
Jag har ganska ofta sådana dagar! Denna dag blev en sådan. Mot min vilja!
Mamma förebrådde mig ibland för att jag kunde fastna i en hög med anteckningar eller böcker.
Nej, mammas "lessamma dag" var alltid en söndag eller annan helgdag. En dag då inget traditionellt arbete utfördes. Mamma hade alltid något "för händer". Stickade vantar och sockar, vävde mattor,
Satt vid spinnrocken och spann ull till garn som hon sedan använde till sin stickning.
Hon lagade kläder!
När lördagskvällen kom lades allt sådant åt sidan. Helgen hade kommit till vårt hem.
Det var allt. Det "lessamma" för mammas del var nog ensamheten Kanske ingen hade ringt eller tittat in för ett besök.
Det var annorlunda när pappa levde och alla barn fanns hemma. Om hon hade skrivit dagbok på den tiden så hade hon inte skrivit om någon "lessam dag".
Då var det "full rulle" i huset med glada skratt blandat med små syskonbråk. Mamma plockade från de trånga skåpen fram rena, fina kläder som i högar låg klara till söndagsmorgonen då vi skulle gå till Söndagsskolan. Minnesversen, som stod i den lilla boken som varje elev hade i sin ägo, hade mamma sett till att vi kunde läsa utantill. Hon förhörde oss varje kväll! Välsignade lilla mamma! Hur mycket har inte dessa bibelverser betytt för oss.
I söndagsskolan stod läraren framför oss och vi räckte upp handen när vi ville läsa dagens vers.
Vi läste den och vi sjöng små körer tillsammans. De sitter kvar i huvudet ännu!
Fattar ni vilken tillgång för barn att få växa upp och ha denna rikedom med sig ut i livet? Att inte bara ha detta för egen del utan att ha något att förmedla till våra medmänniskor, som Jesus befallt oss!
Dessa "Minnesverser" var hämtade ur Bibeln och fanns i ett bibliskt sammanhang, som läraren delade med oss. Spännande var det ska jag säga!
Barnen växte upp och pappa dog tidigt i livet. Mamma blev ensam och det var DÅ som de "lessamma" helgdagarna började. Hon läste mycket och gärna.
Ändå fanns det dagar då hon var lite sorgsen. Kanske vi barn inte ringde och ingen annan heller. Alla arbetar i veckorna och när helgdagar kommer så är det helt naturligt att den egna familjen kommer först. Så ska det vara! Vill minnas att jag tidigare skrivit om mammas fina relation till sin familj.
Jaha, så blir det som så ofta så att jag sitter här och undrar (hej FB) vad blev det av det här och vad har jag skrivit. Nu är det inget jag kan göra något åt denna sena timme utan jag säger rakt av: GodNatt och sov gott mina kära vänner och trogna läsare. Gud vakar över oss alla! Om vi vill!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar