Hur har det hunnit bli onsdag redan?
Det finns människor som har svårt att få tiden att gå och de som aldrig får tillräckligt med tid.
Vet ej vad det beror på! Något att fundera över. Om någon har tid till det!
Idag hade jag en del att göra här hemma innan jag gick ut för att köpa semlor till eftermiddagskaffet då jag skulle få fikasällskap med Rebecka.
SOLEN? Nej den har vi ej sett på länge. I alla fall som jag minns!
Om solen skiner i morgon så ska jag berätta det i min blogg för nu måste det bli lite ordning på den igen.
Som jag tidigare sagt så visar statistiken hur många som läst min blogg men jag vet ej några namn. Lika bra är det. Hur många som läser varierar.
För mej är det en bra avslutning på dagen med att dela några tankar med er mina vänner!
Eftermiddagen blev innehållsrik med semla,
"Franska Våfflor" och samtal om Guds ständiga önskan att göra allt väl för oss. Vi påminde oss Guds godhet som givit oss våra hem där vi trivs och vill bo.
Hur Gud sörjer för oss i stort och i smått och alltid vill oss väl.
Vi pratade om att livet inte är rättvist men om Gud får ta över där vi inte själva ser en utväg så blir slutet bra. Jag minns min pappa som sjöng sånger ur den svarta boken med vaxdukspärmar.
Handskrivna. Ibland en liten bläckplump och så mammas egen lilla rad om hur vädret varit eller något annat viktigt som hänt den dag då sången nedskrivits. Mamma skrev men det var pappa som sjöng. Sång efter sång sittande på en av "salsstolarna" i finrummet.
"Vem kan läka hjärtesåren, lossa syndens hårda band, kärleksfullt avtorka tåren, taga fatt min svaga hand?? Endast EN, jag säkert vet, Jesus Mästaren från Nasaret." Jag kan ännu i dag fler verser för den sjöngs ofta. Blev jag indoktrinerad? Visst blev jag det. Mina syskon också. Men o, så tacksam jag är för den tro på Gud och Jesus som av våra föräldrar förmedlades till oss barn. Den trygghet som ligger i att alltid veta att man är i sällskap med en älskande Gud är ovärderlig!
Jag har inte skrivit sedan i lördags ser jag.
Söndag 3 mars fyllde jag 92 år och jag fick skjuts till Hjortkvarn av Tobias, yngsta barnbarnet, 19 år med egen bil. Hos Ulla och Lennart drack vi födelsedagskaffe med god tårta. Jag fick en present som jag blev så glad för. En tjock bok "Stockholmspärlor" , författare Jan Bergman med massor av foton och text om ett framväxande Stockholm. Den boken kommer jag att ägna en hel del tid åt.
Önskar att Georg varit med och vi tillsammans fått titta på alla bilder från en svunnen tid.
Nu är jag åter i Örebro I går åt mitt barnbarn Kristin och jag lunch tillsammans.
Det var planerat sedan en tid. Raggmunk och stekt fläsk åt vi och Kristin hade semlor med till kaffet. SÅ GOTT!
På fredag kommer Filip från Göteborg hit och ska bo hos mig.
Då förväntar jag mig hjälp med mina utskrivna bloggar som skingrades vid flytten till nya bostaden då jag hade underlåtit att ta med den väska där de låg i mappar när jag ett par dagar lämnade flyttbestyren för att avnjuta lantluft i Hjortkvarn. Mina effektiva barn hade på kort tid plockat upp och in i skåp och bokhyllor allt som borde lämpa sig för det.
I samband med flytten slutade jag skriva ut bloggarna på papper så jag har varit lite brydd hur jag skulle hantera situationen men vid samtal med Filip har jag förstått att den som studerar datorämnet på Chalmers har möjlighet att ta över det för mig svåra (precis som Gud ofta får göra i mitt liv när det ibland kan se ut som om allt går "över styr")
"Vänta mormor, det fixar jag", är guldord för mej att höra där jag står med mina ofullbordade verksamheter!
Nu har tiden sprungit iväg igen och jag ska sova.
I morgon fm blir det Studiecirkel hos "BILDA". Sov gott mina vänner. Gud är god!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar