Vilken vecka!

Ja det blev en händelserik vecka. I måndags till Uppsala där min vän Lotta tog sig tid med mig och visade mig runt i denna fina stad som jag så sällan besöker. En titt in i Domkyrkan var så klart ett måste. Där hade jag ej varit på mer än 60 år. Vi satte oss i en bänk och såg att man förberedde Herrens Heliga Nattvard. Vi var ej inställda på detta men nu råkade jag få se att min pastor från min tid i Immanuelskyrkan här i Örebro tydligen skulle medverka. Jag visste att hon snart ska prästvigas så jag tänkte att hon nog praktiserade i Domkyrkan.Joodå vi möttes och det blev en stor kram och några varma ord. En härlig överraskning att möta henne inom Svenska Kyrkan efter alla år inom Frikyrkorörelsen och som pastor där. Nu stannade vi och fick tillsammans med många andra i olika åldrar ta emot Nattvarden som Jesus själv instiftat. I en Frikyrka eller i Svenska Kyrkan, Jesus är densamme och vi är alla ett i Jesus Kristus. På onsdagen tog jag buss från Uppsala till Enköping för att därifrån ta tåget mot Örebro.Nu föll det sig så att den något försenade bussen kom in samtidigt som tåget mot Örebro avgick. Så det blev att invänta nästa tåg mot Örebro. Ibland stämmer inte allt fast det utlovats. Jag bodde ett par nätter hos ett par barnbarn vars föräldrar var på vidareutbildning på annan ort. På fredagen bar det iväg till Figeholm tillsammans med två döttrar och en måg för att hyfsa till det i sommarstugan efter vintern. På kvällen kom telefonmeddelande till dottern och mågen att de nyss blivit farfar och farmor till ytterligare ett barnbarn vilket betydde att jag fått mitt sextonde barnbarnsbarn. Se där vad familjen växer. Min tacksamhet till Gud är stor för Hans ständiga omsorg om oss alla och när jag tänker på hur mamma som liten flicka kom ensam från Stockholm till Småland som fosterbarn så blir det så stort. Idag kunde vi fika på altan med havet framför oss, innan vi lämnade stugan för Örebro. Nu är jag hemma igen och ska ta upp mina "gamla trådar" och fortsätta min berättelse om mina unga år i Stockholm. Men just nu känns det som att jag är tillräckligt sömnig för att gå till sängs och det tänker jag göra. Vi ses i morgon igen. Ett ord från Psaltaren där kung David säger:"Hur dyrbar är inte Din nåd , o Gud. Människors barn har sin tillflykt under Dina vingars skugga."Sov Gott kära vänner! Gud är god!!