lördag 14 april 2012

På stan mm trevligt.

Ja men så är jag "ute" på bloggen igen! Barnbarnet fixar allt ! Kändes inte bra i
går kväll att inte hitta bloggen men nu är allt återställt i sitt forna skick och
jag skriver som vanligt varje kväll, nästan i alla fall!
Har haft en trevlig lördag. Fick åka med till Bra o Begagnat där det, som vanligt
var gott om folk. Som det nästan alltid blir så går jag därifrån med en bok. I dag
hette den "Tro är handling" och handlar om Erik Gunnar Erikssons arbete bland nödli
dande barn i flera länder.Organisationen heter "Hoppets stjärna" och man hör ibland
i TV om detta arbete utöver världen.

Efter besöket där följde jag med barnbarnet med fru och liten dotter till deras nya lägenhet där de flyttat in helt nyligen. Efter det hem till mej för att jag skulle få hjälp med att hitta min blogg. Konstaterades att alla var hungriga.
Fixade snabbt senatsoppa med ägghalvor, nygräddade pannkakor med hallon sylt och vispgrädde. Mätta och glada for familjen hem och jag tog hand om köket? Nej nej.
Jag tänkte vila lite medan jag läste tidningen men somnade så klart. Nu är i alla fall diskmaskinen i gång och allt är OK.


I förgår berättade jag lite om Corona Färg och Kemikalieaffär och dess sortiment,
så främmande för mig. Men flera år av mitt liv skulle jag umgås med detta. Och jag trivdes med allt nytt och lärde mig ganska snabbt. Naturligtvis berodde detta på att jag tvingades ut i affären och kontakten med kunderna genom att chefen försvann ut i beredskapstjänst och vi var bara två kvar i affären. Men allra första dagen tog chefen mig med ner i ett lagerrum i källaren. Där stod en stor brun glasdamejeanne med någon vätska uti. När jag fått titta lite på allt som fanns i lagerrummet så säger chefen , med ett leende:" Kom hit" I samma stund lyfter han på korken i den stora damejeannen och jag drar in doften. Jag skrek och rusade ut ur rummet. Den innehöll koncentrerad Ammoniak. Himmel! Jag trodde jag skulle döööö. Så förskräckligt.Men det blev en vana att handskas med allt sådant och man fick lära sig vartefter.

Idag går det inte att köpa varken ammoniak eller syror i lös vikt.

Kundkretsen var en intressant blandning av de mest enkla vardagsmänniskor till de "finare", som hade hembiträde klädda i blåklänning och vitt förkläde. När vädret tillät kom de så klädda, utan ytterplagg.

Vi sålde bonvax till parkettgolven och hyrde ut en golvboningsmaskin. Det blev min uppgift att vid det beställda klockslaget se till att denna fanns på plats.
Därigenom fick jag en inblick i en del hem och det var högst intressant.

Dessutom att möta alla kunder i affären. Av de mest skiftande slag. En tant kom ofta in och bad att få låna telefonkatalogen och ibland telefon. Hon had något att göra med Operan gissade vi men hon skrev av sina tel.nummer och ev ringde och försvann sedan utan att köpa något. En annan tant kom och hämtade trälådor, som
innehållit tvättmedel,för att elda med i järnspisen. I gengäld kom hon då och då med en stor braxen som hennes man fiskat upp i strömmen nedanför slottet. Det blev
mat till helgen då vi åt hemma. Tillsammans med remouladsås som köptes i fiskaffären på andra sidan gatan, var det riktigt gott, men ack så mycket ben!

Ett annat original var "Söderkåka", som hon kallades. Hon köpte tvålar för 40 öre styck men knappast något mera. Tyst och tillbakadragen . Ja så var det ju
"Fem öre krita", som han kallades. Områdets fönsterputsare som hade rödsprit i en hink och så fyllde vi på en skopa krita i den. Han hade många skyltfönster att sköta om .

I huset bredvid låg cafe´ 20, Timmermansgatan 20. Vår affär låg i hörnet av Timmermansgatan och Krukmakaregatan.
Men det kan jag berätta om nästa inlägg.
Nu önskar jag er alla en God Natt och fridfull sömn! Vi hörs i morgon!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar