Bra söndag. Åter till mina unga år .

Ja så har ännu en dag gått ifrån vår tid och kommer icke mer, som vi sjöng i skolan på min tid där. Om natten som ska sänka sig ner enligt psalmversen ska jag inte skriva ännu. I dag blev det ännu en dag utan kyrka. Trött efter veckans resande till både Uppsala och Oskarshamn använde jag mig av TV-gudstjänsten klockan tio och Radiogudstjänsten klockan 11 för att få vara med .Trosbekännelsen har jag i minnet sedan jag konfirmerades och glömmer den aldrig. Då läser jag med och Välsignelsen tar jag gärna emot både från TV och Radion.Man kan inte få för mycket av Guds Välsignelse. Framåt eftermiddagen hördes ljud från altan och där var dottern och en annan"fotbollsmamma" i färd med att ta fram trädgårdsstolar och bord som de bar ut till en väntande släpkärra. Vadan detta?,frågade jag. "Forward" behöver dem, blev det ungefärliga svaret, som naturligtvis förde mina tankar till Bibelns ord om när Jesu lärjungar lösgjorde en åsna i Jerusalem, för Herren att rida på. " Jesus behöver den". Inget snack om " VARFÖR de tog den. Det korta svaret räckte. Också för mig denna dag. Innan jag hann blinka for släpkärran iväg. Förmodligen för avhämtning av ytterligare möbler hos någon annan. Skönt med föräldrar som ställer upp för sina barn. Eftersom jag har besvär av luftombyten så blev jag trött och tillät mig att sov en god stund. När jag vaknat ringde det på dörren. Där stod grannpojken med blommor, underbara pense´er. "Men?", stammade jag. Rolf skrattade och påminde om att jag minsann hade hängt en påse tekakor på deras dörr häromdagen. Det blev saft och bullar och en trevlig pratstund, då jag också fick hjälp med vissa bloggproblem. Sådana som ej är helt oreparabla, sådana finns efter nyheterna på bloggen Tyvärr! Men nu ska vi återvända till Stockholmstiden år 1943. Jag hade fått ingång i en församling och vännerna blev allt fler. I motsats till den första tiden av ensamhet. Jag har tidigare berättat om hur vi umgicks mycket både i kyrkan och på fritiden. Kristi Himmelfärdsdagens morgon träffades vi i Hagaparken till picknick. Det var en speciell dag för alla som"tagit studenten". De var ej så många men de som fanns bar alla sin vita mössa och vi hade nog en viss respekt för den där mössan! Det var ju så att många ungdomar fortsatte sina högskolestudier i huvudstaden och en del av dem valde att tillhöra någon av stadens församlingar. För att vi skulle få lära oss mera om innehållet i Bibeln ordnade församlingen med en Bibelskola en gång i veckan. Vi kom dit på våra cyklar. Vid regn kunde vi ju alltid ta spårvagnen men vi hade ju alla knapert med pengar och en biljett kostade, om jag minns rätt 20 öre för enkel resa, 30 öre för övergång, vilket betydde att vi då måste byta till annan vagn för att nå vårt mål. Om vi var borta en kväll var vi angelägna om att åka hem före kl 24.00 för på en skylt i vagnen stod det att taxan var 20 öre." Nattaxa dubbelt." En av ungdomarna som jobbade på spårvägen hade en sådan skylt på väggen i toaletten i sitt hem. Till allmänt nöje! Våren kom och Stockholm som sommarstad tjusade mig. Och gör det ännu i dag. Chefen och hans fru började tala om semester. För deras del gällde det deras sommarstuga på Öland. Jag förstod att de tänkte på att åka dit. Vad skulle det innebära för min del? Det ska jag berätta om i min nästa blogg. I morgon är det Valborgsmässoafton och vi ska visst få samma varma väder, c:a 20 grader, som vi haft i dag. Jag ser fram emot en kaffestund i min väninnas lusthus utanför stan. Tradition! Nu tar vi slutet på den psalmvers vi började med." Och än en natt med Herrens frid till jorden sänkes ner. Han ger oss si FRID och vi sover gott.