tisdag 10 april 2012

Träning? Nej! Första kvällen på mitt nya liv.

Var på väg till träning på förmiddagen. Men när jag kom ut så regnade det så jag gick i stället hem till Isak för att ta en promenad med honom. Men hundar gillar inte heller regn. Han visade tydligt att han inte var intresserad av att gå ut. Jag tog en kopp kaffe och läste tidningen innan jag tog mig an tvätten, som jag lovat stryka.
Såsmåningom kom yngste sonen hem och han ville bli förhörd på några engelska glosor sedan vi fikat tillsammans.Det var snart avklarat. Han har betydligt bättre minne än vad jag har.

Nu ska jag berätta om min ankomst till Havregatan på Söder i Stockholm. Jag bar upp mitt bagage för de tre trapporna. Ringde på dörren och blev välkomnad. Det här är väl inte så kul att läsa för andra än mig själv men jag tillåter mig denna återblick och gör det lite utförligt.

Jag kom in i den lilla hallen. Toalett till höger, ett litet rum till vänster. I stället för dörr ditin ett tjockt rött sammetsdraperi. I det lilla rummet bodde den ogifta systern, som bodde där också när jag som 9-åring vistades hos denna trio.
Tant Gerda, tant Magda och farbror Harry.
Rakt fram en dörr till ett litet långsmalt kök. Längst in ett fönster mot gatan. Till höger därom ett väggskåp och under det en säng,där jag skulle sova. Till vänster en dörr till det lilla vardagsrummet och innanför detta tant Magdas och farbror Harrys sovrum.Badrum i källaren, gemensamt för alla i den trappuppgången. En eller två dagar i veckan fanns varmvatten så då kunde man ta ett bad där. I Figeholm hade vi att promenera till badhuset, annars fick badbaljan på köksgolvet duga.
För att ge mig någon liten känsla av att ha ett "krypin" för mig själv hade de delat det smala köket med en rullgardin som jag kunde dra ner när det var dags att
sova. Meningen var ju att jag skulle vara som familjemedlem och jag kunde inte ställa några krav. Men det gick bra att bo så även om jag naturligtvis gärna skulle velat ha en dörr att stänga. Min packning, sockerlådan och resväskan,fick plats under sängen och i skåpet över sängen hade jag en liten hylla för brevpapper och småsaker.

Ja så sov jag min första natt. Det kändes bättre nu när jag var på plats. Hade en känsla av att något av ett äventyr väntade "runt hörnet". Jag kom att stanna flera år i Stockholm och stortrivdes hela tiden.
Brevväxling med min familj därhemma hade stor betydelse. Mina föräldrar var duktiga brevskrivare och jag fick på detta sätt veta vad som hände därhemma. Jag skrev också många brev. Tror att jag satt i sängen och skrev för det mesta.

Att få komma till affären nästa dag var omtumlande. Jag trivdes bra med affärsarbete men att jobba i K.G. Karlssons manufakturaffär var en sak. Att komma till storstaden och en Färghandel något helt annat. Jag var ensam anställd och jag tror att de hade stora förväntningar på mej och min insats i firman.

Ja det här var en återblick som kanske inte har något allmänintresse men detta "blev mitt liv" och det kändes, som vi sjunger :"Detta är första dagen på resten av ditt liv". Jag var inte orolig för jag visste att min Fader vakade över mig och att"Han leder oss på rätta vägar".

Nu är det åter sovdags och jag önskar alla en God Natt. vi hörs i morgon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar