Egentligen förvånar det mig att jag överhuvudtaget försöker mig på att skriva om " det som sig tilldragit haver" eftersom det inte finns något sådant att skriva om.
Till min glädje ser jag dock på statistiken att det finns de som läser. Oavsett vilka det är som läser så har jag i botten ett uppdrag att utföra. Detta och att jag tycker det är roligt att avsluta dagen med att skriva lite gör att det inte går att sluta.
I dag har jag dels haft besök av Kristin, vilket gladde mig. Precis som när jag häromdagen hade besök av Kerstin som hade en kasse med diverse små saker med sig och jag utropde: "Precis vad jag behövde" så blev jag glatt överraskad då Kristin i dag kom med årets första semla!
" Precis vad jag faktiskt längtat efter!" utbrast jag sanningsenligt!!
Jaha, nu vet ni, mina vänner vad som hänt i dag.
Ute är det nu kallt och i landet har fallit mycket snö.
Ett meddelande av den lite gladare sorten fick jag från ett annat barnbarn i dag och jag blir så glad när också en gammal farmor eller mormor finns med i vänlistan och får ta del av både positiv och negativa saker som händer i en stor, stor familj!
Efter att ha hållit mig inomhus sedan jul så mår jag väl inte så väldigt bra.
Jag envisas dock med att "härda ut" för någon gång kommer det väl att vända.
När man har opererat ögonen för gråstarr så kommer det ibland något som heter "borttagande av efterstarr". Något jag nyligen haft glädje av.
Nu verkar det som att det där med efterdyningar sedan förkylningen då och då gör sig påmind. Det gillar jag inte! Dessutom så skulle jag vilja veta om det kanske inte har med förkylningen att göra utan med de där hjärtklaffarna, som jag är för gammal för att det felet ska åtgärdas genom insättning av grisklaffar, som finns i frysen på sjukhuset om jag fattat rätt.
Hjärtläkaren som sa att man inte ska börja röra i GAMLA hus har all min respekt.
Att jag längtar efter vårsolen förstår ni alla. Det är nu så halt ute så jag har blivit varnad för att gå ut även med rullator.
Att jag för varje dag blir allt tröttare möter jag med att sitta i fåtöljen och sova. Medan jag väntar på hälsa och krafter. En dag, kanske redan i morgon, kommer Kerstin och Ulla och jag tror att de planerar att följa med mig på en rullatorpromenad.
Annars så okynnesgår jag på golvet i vardagsrummet. Något jag började med redan på 70-talet.
Det är också motion!
Men nu, mina vänner är jag ganska slut . Svettas och fryser om vartannat och tänker sova för även om jag sover så mycket varje dag så tycks jag aldrig få nog och jag har alltid trott att detta att sova påskyndar tillfrisknandet.
Nu har jag fått en öm knöl på benet så jag ska ta fram en salva som heter Hidoruid och stryka på. Det brukar hjälpa. Nu överlämnar jag oss alla i "Herrens barmhärtiga händer " som vi sjunger och så
har jag en del böneämnen att prata med Gud om innan jag somnar.
Guds NÅD den är ny både morgon och kväll och vi prisar vår Gud! SOV GOTT!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar