Lördag 7 juni 2014. På stan. Rom med Vatikanen.

Colosseum i Rom som jag skrev om i går.

Så var det lördag igen.17 grader, inte illa! Jag är alltid seg på morgnarna och först klockan halv tolv tog jag barnvagnen och promenerade till Stortorget för att göra en del plantkompletteringar. Att gå omkring på torget en lördag är så trevligt. Jag tittade och tänkte, lyfte på en kruka för att snabbt ställa den tillbaka. Varför blev det så? Gick in i en blomsteraffär. Likadant där. Kom ut därifrån med en påse blomfrö. Blev vemodig. Fick tårar i ögonen. Tänkte plötsligt på "gamla tider" då Georg och jag gick ut på stan på lördagarna. Ofta åt vi på någon restaurang. Allt bara kom över mej.Saknaden. Längtan.

Kände inte riktigt igen mig själv. Blinkade bort tårarna när jag kom till jordgubbsståndet. Medan jag väntade på min tur pratade jag med en s.k. A-lagare. Jag brukar göra det. Han blev så glad när jag nämnde hans namn, som han själv nyss sagt mig. De har något gott inombords dessa människor och jag kan bara gilla dem.
Med jordgubbarna i vagnen började jag gå mot Järntorget. Min avsikt var att promenera hem. Hela tiden kände jag gråten i halsen. Måste fort hem och gråta "på riktigt".Bussen stannade vid slottet. Jag och barnvagnen åkte med till min gata. Nu hade jag ej så långt kvar tills jag fick gråta på riktigt.

Gud såg mig säkert. Mobilen ringde. Min vän Stefan meddelade att om 10 minuter skulle han hämta mig till Blomstermarknaden i Adolfsberg. Vi hade på morgonen talats vid ang. mina plantinköp men han hade då annat för sig så jag bestämde mig för att gå till torget. Han är trädgårdsmästare och har en del uppgifter i Blomstermarknaden dit vi åkte.

Nu blevjag med ens glad. Såg, som alltid, Guds omsorg. Nu köpte jag de plantor jag ville ha och fick skjuts hem. Det kom ytterligare en kaffegäst och att gråta var långt borta.
 
Kanske har dagens vemod att göra med att det nyligen var årsdagen av Georgs begravning och jag nämnde något om "minnen" i rubruken den dagen, men skrev ej något i bloggen, upptäckte jag i går.

Men nu vill jag återknyta till Rom och Vatikanstaden. Sedan jag bytt bredband går det ej att skanna så jag får vänta med att sända foton tills någon har fixat det. Får se om det går att ordna foton med de jag tog med mobilen.
Vatikanen, en självständig stat sedan 1929, styrs av påven. Här bor c:a 1000 personer som sköter om Vatikanens funktioner.Där finns affärer, postkontor, radio, som sänder till världen på 20 olika språk, en dagstidning, kontor, ett bokförlag samt påvens helikopterflygplats.

Redan på 100talet restes en helgedom på platsen för Petrus grav och den första stora basilikan blev klar349 e. Kr.På 1400talet höll den på att rasa så år 1506 lades den första stenen till en ny kyrka men det tog mer än hundra år innan den blev klar. Den stora kupolen, 136 meter hög ritades av Michelangelo men blev ej klar under hans levnad. År 1626 invigdes den nya kyrkan.
Men nu får jag nog lämna Vatikanen och Peterskyrkan för i kväll. Allt så pampigt och storslaget och jag kan ej hjälpa att jag undrar lite över ett och annat. Hur kunde så mycket finheter samlas i denna stad och om det var slavar som jobbade, hur levde de? Ja nog finns det mycket att begrunda om man får tid.


Inte vet jag hur detta skrivande blev men nu tar jag kväll och tackar Gud för hans omsorg om oss i dag.