Dagen började lugnt och stilla och har så förblivit.
Satt och slöläste tidningen långt fram på förmiddagen, fortfarande iklädd morgonrock, då det ringde på dörren. Vilken överraskning! Och vad jag skämdes! Inte klädd fast halva dagen gått!
Det var ett av mina barnbarn, Mattias, som kom och hade sin lilla Celia,7 månader med sig.
Med darr på rösten fick jag fram något urskuldande om att jag haft sovmorgon. Inga problem! Gästerna väntade medan jag fick på mig kläderna. Kaffe finns alltid.
Mormors bullar var välbekanta för pappan och kommer förhoppningsvis också att bli det för liten Celia, så vi fikade med bullar, Mariekex och Fruktkaka.Det är så enormt roligt att få sådana här spontana besök, särskilt som det nu för tiden blir så sällan. Var och en har sitt och tiden vill inte räcka till. Men jag är ändå underrättad om dem alla, som jag önskar.
När jag åter blivit ensam gjorde jag pannkakssmet och pannkakorna kom Filip och hämtade för att ta med till Växjö i morgon. Han får lunch på sin skola men får själv ordna kvällsmat så då blir ett antal pannkakor, portionsförpackade bra att ha i frysen.
Jag har en ny vän på nätet och vi har utbytt en del tankar under eftermiddagen,rörande trosfrågor. Vi har lite olika åsikter och ger varandra full frihet att framföra dem. Intressant! Alla måste inte tycka som jag fast ...ja ni vet!
Gällande år 1982 så hade Georg och jag i mitt förra inlägg avverkat två dagar av vecka 27 i Örebro.
Onsdagen gick vi åter till Sparbanken för att ordna med ett lån på 50.000.Inteckningar fanns på 175.000 och köpesumman var 225.000. Taxeringsvärdet var ,om jag minns rätt, 335.000 så man kan ju tycka att det inte skulle vara omöjligt. Tydligen hade vi hamnat hos "fel" person. "Ni är inte kunder hos Sparbanken!" var förklaringen. På de 175.000 skulle räntan bli 16%. Gick ej att förhandla!
Nu var goda råd dyra! Vi bad naturligtvis i vårt inre att Gud skulle hjälpa.
Precis innan Handelsbanken vid Våghustorget stängde hann vi in där. De tog kontakt med Östgötabanken I Borensberg och utan säkerhet fick vi låna 50.000 ! Nu var alltså finansieringen klar och vi var tacksamma för att denna pers var över. Senare samlades allt hos Handelsbanken. Räntan blev också något lägre, men vid den här tiden var det höga räntor som gällde. För de förmögna i landet var det mycket förmånligt att ha stora skulder med generösa ränteavdrag, märkligt nog. Efter ett antal år tog man itu med det här och en uppgörelse kom till stånd. Men jag ska inte ge mig in på politik.
Glada gick vi från banken, ordnade med Brandförsäkring och tog sedan bussen till Hovsta där Sven och Maria tog emot oss och vi gladdes tillsammans. Grillade på balkongen, står det i min Fickalmanacka.
Det är spännande, fortfarande, att tänka på de där dagarna i Örebro, som badade i sol hela veckan.
Dagen har nu nått sitt slut och sängen väntar. Tacksam för ännu en dag i stilla frid läser jag ur Fickalmanackan från år 1982 (varje dag har där ett bibelord):" Gräset torkar bort, blomstret förvissnar, men vår Guds Ord förbliver evinnerligen. Jesaja 40:8.
Sov Gott alla som läser detta som avslutning på dagen. Gud är god och det får vi verkligen uppleva!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar