"Gårdagen är förbi. Morgondagen har du icke sett och i dag hjälper Herren" står det på en gammal väggbonad. Så är det. Gårdagen tog slut utan att någon blogg blev skriven.Fick lite annat att ta tag i då.
Eftersom ett av mina valspråk säger"människan först",så försöker jag leva därefter. Något jag trivs med. Dagen i går var fin med sol och värme. Jag uträttade ej mycket. Åtminstone inte synligt.
Spänningen i Syrien fortsätter och många blir offer för oroligheterna. Många kommer som flyktingar till vårt land. I Egypten är det också oroligt med motsättningar inom landet.
På TV visades en dokumentär om Anna Lind, utrikesministern, som mördades för 10 år sedan. Vilken fantastisk människa hon var! Jag tror att nästan alla gillade henne. Så var sorgen också stor då hon så ung dödades och lämnade make och två pojkar utöver uppgiften som minister.
Nu till dagen som snart är slut. "Lillasyster" Stina, 79 år kom till stan i dag. Vi tre systrar ska bl.a. äta surströmming tillsammans,som vi brukar när tillfälle gives. Jag har bakat Finska Pinnar och Strass.
I kväll har jag varit på AlphaBetakurs i kyrkan. Jag gillar att vara med där. Nu hade jag sällskap med den där kvinnan,som jag"hittade" på bussen för en tid sedan. Nja, rättare sagt, Gud ledde mig att sätta mig bredvid henne. Det fanns fler tomma platser i bussen. Jag har tidigare berättat om hur vår vänskap började där och att vi sedan träffats några gånger. Både hon och jag tyckte det var "toppen" i kyrkan i kväll och maten superb! Ämnet för kvällen :"Finns det hopp för dig och mig?"
Fint samtal efter föreläsningen. Här får alla vara med och ställa precis vilka frågor som helst.
Klockan går och går och jag ska också gå. Till sängen. Har i dag haft en sång inom mej. Jag avslutar med ett par strofer ur denna."Säll är den, som hoppas uppå Herren,med en barnslig tro som Abraham.
Säll är den som med ett trofast hjärta vandrar stadigt uti Herrens bud. Och i prövningarnas bittra smärta Tyst och stilla bidar inför Gud."
Vers fyra lyder så här:"Ty då varje jordisk fröjd försvinner blomstrar hjärtats glädje uti Gud. När förhoppningarnas gröda brinner, hjärtat slår de bästa böneljud. I den ödesdigra natten mången skrivit känslans sköna poesi. Och så innerligt ljöd morgonsången Då ett prövat hjärta slog däri."
Gud finns med också när det ser ut som "ginge allting under" och därför finns det hopp. Alltid! För den som vågar kasta sig i Guds Fadersarmar. " Den som ber, Han får! Amen! Sov Gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar