måndag 19 november 2018

Tisdag 20 november 2018.Forts.från gårdagen!

Ja nu är det tisdag och "morgondsagens solljus" hann både komma och gå innan jag kom igång med skrivandet! Då förstår vi alla att jag befinner mig i samma situation som jag gjorde i går kväll när jag gjorde det lätt för mig genom att avsluta skrivandet.

" Den som spar han har" lärde jag mig när jag var barn. Då gällde det en karamell eller en femöring!   Annorlunda att spara arbete, som man kanske inte mäktar med! Men det är i sådana här situationer man ska se till att inte tappa modet.

På en väggbonad som jag minns från min barndom stod det:" Gårdagen är förbi, Morgondagen har du icke sett och i dag hjälper Herren!"

Den här dagen blev en s.k. Nostalgidag! Som ni alla, som följer mig här i Onsala nu förstår så har jag verklig semester här!  Att vakna och se en tänd brasa, en kaffebricka med både bulle till morgonkaffet och Frukostmacka , dag efter dag! Hur länge ska de stå ut med detta.?
I dag var de säkert på sina jobb i staden när jag vaknade.

När man går ensam en hel dag hinner man tänka på många bra saker..
I dag har jag tänkt mycket på mamma och på Georg. Tänkte på vår fantastiska mamma, "maskrosbarnet"! Vilka fina egenskaper hon hade! Lite onödigt sträng!  Var nog påverkad av sin egen svåra uppväxttid! Men ändå så oerhört kärleksfull och omtänksam om både sin egen familj och många, många fler!  Att vi själva hade det knapert visades inte om mamma och pappa kunde bistå någon med mat eller en bädd att sova i. Vi barn såg inte bara det utan också hur vi själva fick ta emot hjälp  av andra!! Så mycket glädje för. till synes, små ting  men som säkert varit vägledande för oss barn genom livet.

Gång på gång har jag i dag tänkt på hur GOD GUD  är! SÅ många gånger jag har sett hans hjälp både i dag och andra dagar! Humor har han också och Han är ju vår förebild så det är kanske en del av oss också har humor. Om man inte väljer att avstå denna fina egenskap!

Saknaden av Georg kommer då och då! Det är nog så att när man levt tillsammans i så många år som vi gjorde så kan man nog aldrig låta bli att tänka på den man inte längre har i sin närhet! Han var 18, jag var 17 när vi träffades! Han var så romantisk, generös och överraskade ofta med blommor eller en present. Hörde alltid av sig när han var ute på resor!

I dag hade vi sol en stund på förmiddagen. Efter det grått och blåsigt!
Jag njuter så av stillheten här. Kan sitta en lång stund och se ut över det stora fält som finns mellan bondens gård med ett och annat hus intill och huset där jag bor. Jag lyssnar till tystnaden! Småpratar lite med Jesus. Skrattar ihop ibland!

När Elsemaries och Lasses barn var små och jag vistades i deras hem fanns alltid något att göra. Nu har jag bara "egen tid".
 I dag lagade jag middag tills de kom hem. Elsemarie hade haft fullt upp på jobbet så hon hade inte haft tid att äta på hela dagen.och var jättehungrig! Båda två tog en liten motionsrunda.
Själv tog jag en promenad på den plattbelagda gårdsplanen. En halv timme! Man måste röra på sig säger de som är kloka!
Någon ny regering har vi ännu inte men  det kommer när det är dags, som mitt barnbarn Kristin sa till mej när hon var liten. "När de e dags, farmor, då dör du!" Efter en stunds eftertanke  förstärker hon sitt konstaterande med att allvarligt tillägga:"När det är dags!"
Nu väntar hon på att jag ska komma till Örebro igen. Vår vänskap består. År efter år!

I kväll är Tobias med kompisar i Stockholm för att kolla fotbollsmatch!
Det gick skapligt att skriva i kväll! Nu säger jag GODNATT till er alla, mina vänner! SOV GOTT!
    




















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar