måndag 26 november 2018

Måndag 26 november 2018. "Dagen efter" är ingen bra dag!

Ja så är det! Till allt detta kommer att bokstäverna blir för stora eller för små efter  mer än en timmes tappra försök, delvis med hjälp från barnbarnet i Göteborg att komma på rätt köl.
I mer än en timme har jag kämpat med detta ( Oj sä törstig jag blev. hämtar en stor flaska julmust  i hopp om att den ska hjälpa till med att det ska bli något skrivet. Jo nu tar jag nya tag! Jodå jag pratar med Gud också. Han har osynliga änglar här i huset och de kommer mig dagligen till hjälp när jag ber om hjälp! Utan den hjälpen skulle jag ha svårt att klara mig.

Jag kan se att jag ej skrivit på tre dagar, vilka jag tillbringat på Västkusten hos Elsemarie och Lasse. 
I dag är det "Dagen efter" ankomsten till Örebro! 
"Dagen efter" har så länge jag kan minnas varit en hemskt jobbig dag! En blandning av "sött och salt", som vi sjunger i visan om Stockholms omgivningar av vatten. 

"Det söta" skulle i mitt fall vara de fina minnen från vistelsen i det s.k. VILOHEMMET. 
Att varje morgon vakna, öppna dörren till det stora vardagsrummet där en brasa sprakar och kaffebrickan med både bullar och frukostmacka finns och värdfolket  redan hunnit till  sina jobb! 
Visst kan man ha det sämre. 


  1. I går var det slut på roligheterna. Elsemarie tog sommarens sista bad. De båda senaste havsbaden utan brygga, vadande ut i havet! I dag hade hon sällskap av Thea. Nej då! Inte var jag där!!! I början av juni kanske jag går i från bryggan. Om vattnet ej är för kallt. Jag fick ju ta en tur med ambulans till Varberg när jag badade i för kallt vatten tidigare i år så jag kommer nog att vara lite mer försiktig. Om det nu var det kalla vattnet som orsakade lite hjärtbesvär. Det är liksom inte min grej, att förstå mej på hur ett hjärta funkar i olika situationer.

För att återgå till pratet om "Dagen efter" så är mitt problem, vilket det alltid varit, att jag avskyr att packa upp när jag kommit åter från en resa. Den här gången var det en blandning av vemod över att inte få vara med de härliga människorna i dag också och denna medfödda  (?) avsky över att packa upp och bära ner de tomma resväskorna i källarförrådet! 

Jag plockade ur en liten väska i dag. Den stora tar jag i morgon.

I dag fick jag besök av Kristin! Vi åt var sin färdig portion lunch som Lasse  vid sitt senaste besök här,köpte in och förpassade till frysen för att jag skulle ha vid speciella tillfällen, Både Kristin och jag är vana vid att laga vår egen mat men någon gång kan det vara bra att få något färdigt, utan besvär.
Jag har sovit ganska mycket i dag!

Nu ska jag berätta något roligt. Tobias är en duktig chaufför, som jag gärna åker med I går kväll anlände han med sin Carro och mej till Örebro efter att ha kört hela vägen nonstop.  
Det roliga var inte bara det, utan det var att finna att hela min lägenhet var städad och pyntad för advent
och jul! Stjärnor i fönstren, Adventsljusstakarna på plats. Tomteskaran på brudkistan i hallen, (där mina lakan förvaras!) Tomtarna är många och utökas med ett par varje år. De får inte saknas!
På våra föräldrars gamla skänk, som inköptes i början av 1920talet och nu står i mitt kök finns, som vanligt den vackra julkrubban med figurer, allt i olivträ, som Georg i ett tidigt skede, som guide kom hem med från Betlehem. 

Att för mig komma hem från Göteborg och ha allt klart var helt fantastiskt. På balkongen står julgranen med ljus och allt som hör till. Vilka barn jag har! Alla lika fina, snälla och hjälpsamma!
Kerstin var här i går och såg till att det lyste överallt för att göra mej glad. När jag lärt mig skicka foton på Instagram ska ni få se hur fint det blev här! 
Elsemarie och Linn tog fram allt julpynt i Onsala så  jag fick julkänsla redan då. 
Det är Elsemaries och Lasses första jul i sitt hus i Onsala. Förra året höll de på med flytten så de tycker det är mysigt i år att få skapa traditioner i nya bostaden. 

Visserligen har jag sovit flera gånger i dag men känner ändå att jag vill gå till nattens vila.

I dag fick jag veta om ett par makar i sina bästa år som båda fått indikationer på allvarliga  sjukdomar. De är förstås oroliga och behöver våra förböner. Det är olika sjukdomar men de är nu kallade med ett par dagars mellanrum till läkare för provtagningar. Vi ber i Jesu namn om hjälp ! Gud förmår att göra mer än vi kan bedja eller tänka, Vi ber  om att "Guds frid ska bevara deras hjärtan och tankar i Kristus Jesus ", som det står skrivet! Vi är kallade att bära varandras bördor. Jag minns från svåra dagar då jag ej själv orkade be hur gott det var att veta att andra bad och Gud vare lov som svarade på bön!     
" När vi alla hjälpas åt" sjunger vi!  Natti, mina vänner! Sov Gott!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar