Tisdag,onsdag,torsdag 4,5,6 augusti 2015. Lite mer om bröllopet.

 Visst är det härligt att ha en 102-åring med på "de äldres utflykt"- Här tillsammans med f.d. pastorsfrun Werna Berbres.

När det gått flera dagar utan att jag skrivit så tar det en stund att tänka.
Tisdagen fanns två events för min del. Det första en trevlig eftermiddag tillsammans med medlemmar, årgång äldre. Två sådana samlingar varje sommar ordnas för denna grupp. Allt för många för att kunna samlas samtidigt i sommarstugan som ägs av ett par medlemmar '
Vädret var bästa tänkbara och kaffe med gott dopp smakade bra.
Värdparet, Ulla och HansGunnar samt förra pastorsparet Werna och Öjvin bildade en fin kvartett och sjöng ett par fina sånger.  Öjvin höll ett kort, lättsamt och innehållsrikt tal, som han är bra på.
Vi satt i den underbara trädgården och njöt av sommardagen. Det har inte varit så många sådana sista tiden.
Noteras bör att en av  deltagarna har uppnått en ålder av 102 år. Så roligt när inte åldern blir ett hinder.

Från sommarstugan fick jag skjuts till Hovsta där barnbarnet Martin med sin familj, fru och två barn, var hemma hos föräldrarna, Sven och Maria, där dottern Stella firade sin 6-årsdag. Barnens morföräldrar, hemmahörande i Östhammar var också med på födelsedagsfirandet, som avslutades med en helt underbar grillfest. Dukat på altan för 15 personer. SÅ mycket gott vi fick att äta.

I går, onsdag, kom Bernard till lunch. Hans första arbetsvecka efter ett års pappaledigt.
På eftermiddagen kom min syster IngaMaj och hennes grannfru, syrian från Turkiet, som hennes familj lämnade under 70-talet på grund av förföljelsen mot de kristna. Det  var på gång redan då, fast på ett något annorlunda sätt måhända.

I dag, torsdag, fick jag besök av min goda vän Lotta Sundberg från Uppsala. Hon var skolpastor i Motala under vår tid i näraliggande Borensberg.En varm vänskap växte fram och nu pratar vi om varandra som att vi hör till samma familj. Hans och Lotta betyder så mycket för mej och Elsemarie.
Lotta bjöd på lunch på "Svampen."
O, vad vi hade mycket att berätta för varandra! Det blev vad Micael Grenholm, en hängiven kristen i Uppsala, och flitig på FB brukar kalla för Jesus-historier.
SÅ mycket det händer när vi räknar med Jesus i vårt vardagsliv. Att se hur Gud leder människors tankar och handlingar och se hur enkelt det är att få vara med om så mycket spännande. Det pratar vi om, förutom om våra familjer förstås!

Så tacksam jag är att Lotta kom in i vårt hem under sina besök på skolan i Borensberg och att vi har varandra. Lotta åkte vidare till Storfors och en kusin där. Jag tog en promenad för att se hur lilla Isak mådde efter gårdagens sjukhusbesök.
Jag måste berätta! Isak var sjuk hela dagen i går. Kräktes, varken åt eller drack och blev allt sämre. Veterinären gav rådet att uppsöka djursjukhuset i Västerås. Linn, (som kom till Örebro i går) och Elsemarie åkte dit med liten sjuk Isak, fick vänta ganska länge i "patientkö" och kom åter till Örebro
Vid 3-4 tiden i natt. Lasse var i Katrineholm där han och hans bror tömde lägenheten, där deras mor på grund av sin ohälsa ej mer kan bo. SÅ tråkigt för oss alla och naturligtvis svårast för de två bröderna. Mamma AnnaMaria har dock mycket god vård på det sjukhem där hon befinner sig, trivs och är så nöjd.
Tobias tittade in här på väg hem från träningen så vi kunde dela vår oro och be till Gud för Isak, som är så älskad av sin familj och oss alla.
 I dag var Isak bättre men vill inte gärna äta och dricka självmant.

I Medelhavet har ännu en båt med flyktingar från Nordafrika kapsejsat.
Av 600 människor kunde 400 räddas och föras först till Italien för att sedan spridas vidare i Europa.
Det är skrämmande att så många människor måste fly från sina hemländer.
Nu blev den här bloggen alldeles för lång så jag får göra en ny för att skriva mer om bröllopet. Nu säger jag GodNatt och skriver kanske en extra liten blogg.