Ja det blev en lugn och sällsam dag, denna lördag. Jag var nog ej beredd på så hög ljudstyrka och svårast är, att jag då, inte hör orden varken med eller utan hörapparat. Roligt att se entusiamen både hos sångerska, musikanter och publiken. Att dessutom få se mitt barnbarn nr 11 sitta och spela med sådan glädje gjorde att kvällen blev ett kärt minne. Jag skojade lite och gav honom en halstablett.
När han var liten pekade han vid ett tillfälle på min handväska och frågade om jag hade någon tablett. "Nej, tyvärr, lilla Kristian, det har jag inte i dag"
Kristian gav mig en snabb blick och sa med bestämd röst:" Säg FÖRLÅT!" Roligt minne för mormor.
Fick faktiskt en ny vän på Facebook efter gårdagens konsert. Också roligt!
I dag har jag tänkt en del på de stackars människor som i förtvivlan tar stora risker när de flyr sina hemländer och söker lugn och ro på andra platser.
För att komma till gårdagens konsert åkte jag "färdtjänst". Jag gör det ibland och ofta är det en invandrare som kör. Jag pratar med dem hela färden och får veta varifrån de kommit, om deras familj, om orsaken till flykten, om deras framtidsdrömmar. I går åkte jag med en man från Somalia. Han hade flytt från kriget i sitt land för några år sedan. Han skulle läsa ekonomi vid universitetet, samtidigt som han skulle försörja sig med att köra taxi. Han sa att det nu blivit lugnare i hans hemland och att han ville tillbaka dit när han studerat klart.
Men så bra tänkte jag. Då blir han en tillgång för sitt land som han egentligen lämnade mot sin vilja.
Egentligen har jag mått lite dåligt i dag och hade bestämt mig för att inte skriva på datorn i kväll
utan i stället gå tidigt till vila. Nu avslutar jag därför min kortisblogg med att önska er en God Natt.
Tackar Gud för allt gott han givit i dag. Jag har SÅ mycket att vara tacksam för och allra mest att få ha Gud till min vän, en vän, som aldrig sviker. Herren är min herde. Mig skall intet fattas. Vi hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar