lördag 14 februari 2015

Lördag 14 februari 2015. Bra dag. lite 90-tal.

Kerstin ringde medan jag tog morgonfikat. Kul med lite sällskap!
Min vän Stefan ringde och kom hit och åt den semla som i går reserverades för honom.
Jag var bjuden till Pålsboda 10,30 där det fanns två födelsedagar att fira men redan i går meddelade jag att jag ej kan komma i dag. Kände mig SÅ trött. Nu har jag den träffen till godo.

Min syster fyllde 84 i går och jag var ej där då så i dag intog jag dagens förmiddagskaffe med syrran och fick tillfälle att säga "Grattis".
Medan jag var där ringde Jimmy och undrade om han kunde komma för en fika, vilket ju ej försiggick just då. Han vill följa med Stefan och mej till kyrkan i morgon så vi får ses då och dricka kyrkkaffe tillsammans.

Semlebullarna var slut så jag gjorde en liten vetedeg. Medan den jäste tittade Filip in för en fika och en pratstund. Ända sedan den gossen var helt liten har vi haft givande samtal. Så också i dag. Jag är så glad över att han ville ta en stund med mig.
 Han vågar också ge sig på datorn utan att vara rädd för den. Han var mycket nöjd med den nya apparaten, som är  betydligt snabbare än den gamla, vars brist i hastighet Filip då och då dristat sig att omnämna. Se där vilket resultat av detta! Han är så nöjd, så nöjd!

Vetedegen jäste medan vi fikade och pratade. Flickvännen ringde. Han gick iväg för att möta henne på stan.
 Bullarna bakades ut. Både semlor och vanliga bullar blev det.  Medan de jäste tog jag fram mina blivande "vinstockar". Av kvistarna jag satte i vatten för c:a 5 veckor sedan, lever de flesta  fortfarande.Bara tre har dött. Nu har de flesta fått blad, ganska många har också fått rötter. Nyss tog jag fram den jord jag hade på altan och planterade en del av dem i krukor. Får fortsätta i morgon om jag är i god form också då.

Roligt var det att följa humlornas liv på altan i somras. Roligt är det att följa vindruvornas växande på fönsterbrädan i vinter. Så många plantor som jag har i år, har jag aldrig tidigare haft, så nu gäller det att hitta krukor och plats för alla dessa. Ett problem att lösa! Kanske någon vill ha en planta i kruka för att avhjälpa bristen på utrymme.

Nu tar vi några dagar till på året 1990, med dagbokens hjälp.
15 oktober. Det känns som om det börjar bli värre med saknaden och smärtan.
Börjar jag först nu inse sanningen i det som hänt? Gud, hjälp mej!
Kanske jag ska säga till mig själv att jag har det bra, sköter mig själv, gör det som passar mig, är frisk och har allt jag behöver.  Tänk om arbetslusten kommer!!

18 oktober. Håller på med kläder. Skickar Georgs bästa kostymer och överrock med Erik till Småland  och Erikshjälpen i morgon. Ulla här och hjälper mej. Jag åker en stund till en som är i behov av lite terapi. Ulla och barnen stannar här i natt.
19 oktober.Ulla och barnen till Mikaelskyrkan där de framför sin musical och åker sedan till Hjortkvarn.
Margon Mjörnell från Finspång hos mig hela dagen. Hämtas framåt kvällen.
Jag köper Pizza och går till familjen Awad. Mamma i Stockholm, pappa på jobbet.Jag stannar där över natten.
20 oktober. Lördag. Jag gick hem och ordnade med frukost och bjöd Elsemarie och Birgitta, som kommit från Katrineholm för att relaxa på Gustavsvik.
Pappa och pojkarna Awad på utflykt och bjöds på kroppkakor till middag då de kom hem.
21 oktober. Till syskonen Bennman med bullar och tårta. De är visserligen vuxna men o vad de sörjer sin mamma, som så tragiskt och hastigt gick bort ungefär samtidigt med Georg.
Jag åkte sedan till Hjortkvarn och var barnvakt. Så snälla barn! Vi går till skogen och plockar svamp och vedpinnar medan vi inväntar föräldrarna.

Så har det gått ytterligare en vecka av oktober månad.
Jag blir så glad när jag ser vilken omsorg som visades mig och att få vara med barnbarnen har alltid varit en fröjd för mig, och är fortfarande, fast de nu är vuxna.  Underbart att få leva så länge och hinna samla minnen!
Nu säger jag GodNatt igen och tackar Gud för en jättebra dag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar